Uppskattningsvis drabbas så många som ett av fem spädbarn av kolik. Begreppet används för att beskriva ett brett spektrum av symtom hos små barn, kännetecknade av långa perioder av annars oförklarlig gråt. Föräldrar till bebisar med kolik känner sig ofta överväldigade och hjälplösa inför sitt barns obehag och högljudda skrik. Att lära sig känna igen symtomen är viktigt, både för att kunna utesluta andra orsaker och för att kunna diskutera behandling och hantering med barnets barnläkare eller BVC. Läs vidare för att lära dig hur du känner igen symtom på kolik.
Kom ihåg att åldern hos prematura barn baseras på den beräknade födelsedagen, inte det faktiska födelsetidpunkten. Koliksymtom börjar vanligtvis när bebisen är cirka tre veckor gammal, kulminerar vid två månaders ålder och börjar avta mot fyra månader.
Avgör om det finns en naturlig förklaring till ditt barns oro, exempelvis hunger eller tydliga tecken på skada. Till skillnad från de flesta bebisar, som gråter för att signalera ett specifikt behov, gråter kolikdrabbade bebisar under långa perioder – tydligen helt utan uppenbar anledning.
Långa perioder av otröstlig gråt som alltid inträffar vid samma tid på dygnet, särskilt direkt efter matning eller i skymningen, är en stark indikation på kolik. Många föräldrar beskriver att anfallen kommer "som på beställning" varje kväll.
Se om ditt barn verkar rastlöst, vrider sig och tycks lida av magont. En bebis som drar upp knäna mot en spänd buk och rör sig oroligt uppvisar klassiska symtom på kolik. Ansiktet kan också bli rött och flackande, och barnet kan bita ihop eller knyta näven.
Observera om gråtanfallet slutar strax efter att din bebis har haft avföring, rapat eller släppt gaser – detta är mycket vanligt vid kolik. Det är också troligt att barnet sover gott när episoden har passerat, tills nästa anfall börjar.
Laktos är sockret som finns i komjölk, bröstmjölk och de vanligaste typerna av modersmjölksersättning. Matsmältningssystemet hos laktosintoleranta bebisar kan inte bryta ner sockret, vilket orsakar kraftig gasbildning och allmänt magbesvär. Kontakta BVC om du misstänker laktosintolerans innan du gör några ändringar i barnets kost.
Vissa kolikdrabbade bebisar är särskilt känsliga för proteinerna i komjölk. Spädbarn under 12 månader bör inte dricka komjölk, men många ersättningar innehåller detta protein. Det kan också överföras till bebisen via bröstmjölken om en ammande mamma äter mejeriprodukter regelbundet – i sådana fall kan en period utan mjölkprodukter vara värd att testa i samråd med vården.
Se till att din bebis inte sväljer överdrivna mängder luft. Bebisar sväljer luftbubblor både vid matning och gråt. I många fall kan luften fastna i tarmarna och orsaka de kramper och smärtor som förknippas med kolik. Rapa barnet ofta under och efter matning, och kontrollera att flaskan och sugen har en passande storlek.
Tänk på att kolik är ofarligt och går över av sig självt, oftast när barnet är omkring fyra månader gammalt. Kontakta ändå alltid BVC eller barnläkare om du är osäker, om gråten plötsligt förändras eller om barnet dessutom har feber, kräkningar, diarré eller vägrar äta – då kan det röra sig om något annat än kolik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online