Öronvärk är en smärtsam och vanlig åkomma, särskilt hos barn. Orsakerna varierar och kan röra allt från vätska i örat till höjdändringar vid flygresor eller bergsklättring. Här får du lära dig hur du på bästa sätt lindrar och behandlar öronvärk.
Öronvärk kan delas in i två huvudtyper: yttre öroninflammation (otitis externa) och mellanöroninflammation (otitis media). Yttre öroninflammation kallas ibland för "badöra" och är en infektion i huden på ytterörat eller i hörselgången. Mellanöroninflammation drabbar mellanörat eller trumhinnan och är vanligast hos spädbarn och småbarn.
Behandla smärtan med receptfria värkmediciner som paracetamol eller ibuprofen. Se till att ta (eller ge barnet) medicinen före läggdags, eftersom att ligga ner kan öka trycket och därmed smärtan i örat. Vila gärna med huvudet högt upplagt eller i en halvsittande ställning för att minska trycket.
Lägg en varm eller kall kompress mot det ömma örat – till exempel en fuktig tvättlapp, en värmekudde eller en ispåse. Valet är helt ditt och beror på vilken temperatur som lindrar smärtan bäst.
Tugga tuggummi, sug på en pastill eller ge ett spädbarn en nappflaska eller napp. Svälgrörelserna som dessa aktiviteter medför kan hjälpa till att lindra trycket som byggs upp bakom trumhinnan, särskilt när öronvärken orsakas av höjdändringar.
Kontakta läkare om öronvärken är kraftig och varar mer än några timmar, eller om en mildare värk består i mer än ett par dagar. Då är det dags att söka vård.
Många läkare är återhållsamma med att skriva ut antibiotika om det inte verkligen behövs. Om din läkare ändå förskriver antibiotika i tablettform eller receptbelagda öron droppar vid en öroninflammation är det troligt att behandlingen behövs – följ då ordinationen exakt.
För barn som får fler än fyra öroninflammationer per år kan förebyggande behandling övervägas. Vissa läkare rekommenderar långtidsbehandling med låg dos antibiotika som förebyggande åtgärd, medan andra är emot långvarig antibiotikaanvändning. Diskutera för- och nackdelar med din läkare innan du fattar beslut.
Bevaka eventuell vätskeansamling bakom trumhinnan, eftersom kvarvarande vätska kan bli en grogrund för infektion. Dessutom kan små barns språkutveckling påverkas om hörseln försämras av vätskan.
Överväg en operation för att sätta in dränage (små plaströr) i trumhinnan. Ingripet är inte ovanligt hos barn med återkommande öroninflammationer och vätska bakom trumhinnan. Rören gör det möjligt för vätskan att rinna ut, och de faller ut av sig själva efter sex till tolv månader.
Om alla andra behandlingar har misslyckats kan borttagning av barnets adenoid (polyper) och tonsiller vara ett alternativ. Kirurgisk borttagning av dessa strukturer kan förbättra luft- och vätskeflödet i näshålan, vilket i sin tur kan minska ansamlingen av vätska i örontrumpetarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online