Människor donerar sina organ av olika skäl, men den vanligaste drivkraften är en genuin önskan att hjälpa andra och rädda liv. Samtidigt tvekar många på grund av rädsla och bristande kunskap om hur organdonation faktiskt fungerar. Här går vi igenom betydelsen, vanliga missuppfattningar, historien samt fördelarna och kostnaderna kopplade till organdonation.
Enligt Donate Life America dör i genomsnitt 18 personer varje dag medan de väntar på en organtransplantation. Organdonation räddar liv och spelar en avgörande roll inom sjukvården – minst sex olika organ i kroppen kan doneras och transplanteras till patienter som behöver dem för att överleva.
Många som avstår från organdonation gör det på grund av obefogade rädslor som bygger på myter. En vanlig myt är att man inte skulle få korrekt vård om personalen på akutmottagningen visste att man är organdonator. En annan utbredd missuppfattning är att kroppen inte skulle kunna visas vid begravningen efter att organ har donerats. I verkligheten vårdsas alla patienter med samma omsorg, och donationen sker på ett sätt som inte syns utåt.
Enligt New York Organ Donor Network genomfördes den första njurtransplantationen från en levande donator år 1954, mellan enäggstvillingar. Fyra år senare, år 1962, utfördes den första transplantationen där njuren kom från en avliden donator – ett genombrott som lade grunden för dagens moderna transplantationskirurgi.
Den mest framträdande fördelen med organdonation är möjligheten att rädda liv. Donatorer kan vara levande personer, som kan ge bort en av sina njurar eller en lunga, eller avlidna personer vars friska organ – exempelvis lever, hjärta och njurar – kan ges till svårt sjuka patienter. En enda donator kan på så sätt rädda eller förbättra livet för flera människor samtidigt.
Enligt womenshealth.gov täcks kostnaderna för operationen av mottagarens försäkringsgivare, vilket innebär att donatorn normalt inte behöver betala något för själva donationsingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online