Djurskyddsentusiaster behöver ingen vetenskaplig forskning för att veta att ett husdjur kan bringa glädje och tröst till vardagen. Ändå har Delta Society, en förening bestående av veterinärer, genomfört och sammanställt studier som bekräftar och validerar djurens värde inom både fysisk och psykologisk terapi. Organisationen har även fastställt riktlinjer och standarder för såväl djursstödd terapi som djursstödda aktiviteter. Idag ingår allt fler djur – från fåglar till hästar – i terapiprogram med stor framgång.
När en fysioterapeut eller psykiatrisk specialist använder djursstödd terapi förbättras patientens närvaro, uppmärksamhet och motivation. Behandlingsformen innebär en skriftlig behandlingsplan som redogör för specifika mål, tidpunkter och terapins längd. Terapeuten dokumenterar patientens utveckling noggrant och noterar hur djuret bidragit till framstegen.
Ett konkret exempel är en patient som återhämtar sig efter en stroke eller en skada – denne kan bli mer inspirerad att gå om hen får promenera en hund under träningen. Djur som deltar i terapi måste vara vänliga mot människor och genomgå en hälsokontroll innan de godkänns.
Även om djursstödda aktiviteter ofta ger terapeutiska resultat, interagerar patienterna med djuren på ett mer informellt sätt än vid strukturerad djursstödd terapi. Ett besök kan övervakas av en utbildad volontär eller paraprofessionell, och varken anteckningar eller behandlingsplaner förs. I stället för att arbeta med en patient åt gången besöker djuren en hel grupp.
Till exempel, när en volontär tar med sig en kanin eller en minigris till ett äldreboende eller ett barnhem, räknas den tid som boende och barn tillbringar tillsammans medan de håller och klappar djuret som en djursstödd aktivitet.
Närvaron av ett djur kan motivera patienter i alla åldrar. Därför ger djursstödd terapi mätbara fysiska framsteg, eftersom patienterna är mer benägna att delta i träningen. Enligt Delta Society omfattar de fysiska fördelarna bland annat förbättring av både finmotorik och grovmotorik.
Borstning av en hund tränar exempelvis finmotoriken, medan hundpromenader stärker grovmotoriken. Dessutom upplever patienten ofta fysiologiska förändringar, som lägre blodtryck och puls, samt snabbare återhämtning efter operationer eller sjukdom.
Ett terapidjur har en lugnande effekt på patienter tack vare djurets accepterande natur. När patienten slappnar av öppnar hen sig upp och interagerar mer med terapeuten och övriga i gruppen. Dessa djur väcker dessutom ofta människans omsorgsinstinkter.
När patienten deltar i djurens vård, exempelvis genom att mata en kanin med morötter, främjas självkänsla och självförtroende. Patienterna kan också förbättra sina kognitiva och verbala färdigheter. Om ett barn borstar ett djur kan terapeuten exempelvis be barnet förklara hur hen utförde uppgiften, vilket stimulerar både språk och tankeförmåga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online