En genomsnittlig person tillbringar ungefär två timmar varje natt med att drömma, enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS). Drömmar uppstår under REM-sömn, en sömnfas som är unik för däggdjur och fåglar. Forskare tror att drömmar är hjärnans sätt att bearbeta och tolka den information den tar emot under dagen. Det betyder att det du gör, ser och tänker på under vakna timmar kan påverka vad du drömmer om på natten.
Har du någonsin sett ett tv-program precis innan läggdags och sedan drömt om skådespelarna i serien? Eller legat vaken sent och oroat dig för en presentation dagen därpå, för att sedan drömma att allt gick fel? Det du ser och tänker på innan du somnar påverkar ditt undermedvetna medan du drömmer.
Därför hamnar personer, händelser och intryck från din vardag ofta i dina nattliga drömmar. Även känslor som stress, glädje eller oro från dagen kan färga drömmarnas stämning och tema.
REM-sömn är nödvändig för att drömmar överhuvudtaget ska kunna uppstå. Det är ett djupt sömntillstånd som utlöses av en signal från en del av hjärnstammen som kallas broarmen (pons). Signalen gör att kroppen tillfälligt förlamas, vilket skyddar dig från att fysiskt agera ut dina drömmar, samtidigt som hjärnan repareras och områden kopplade till inlärning stimuleras.
Fysisk aktivitet några timmar före läggdags kan hjälpa kroppen att bli trött och göra det mycket lättare att nå REM-sömn. Det ger i sin tur din hjärna mer tid att drömma under natten. Samtidigt bör du undvika intensiv träning direkt före sänggåendet, eftersom det kan ha motsatt effekt och göra det svårare att somna.
Drömmar hjälper dig att bearbeta all den information du får under en dag. De aktiviteter du ägnar dig åt under vakna timmar blir senare de minnen du bär med dig. Spelar du exempelvis fotboll under dagen kan du dröma om fotboll på natten – men inte alltid. Oavsett finns dessa tankar kvar under din REM-sömnscykel och omvandlas till minnen när du vaknar.
Enligt NINDS kan brist på REM-sömn leda till svårigheter att minnas inlärda färdigheter eller aktiviteter från föregående dag. Sömnens roll för minnesbildning är därför avgörande, både för kunskap och för motoriska färdigheter.
Aktiviteter före sänggående kan ha både uppenbara och mindre uppenbara effekter på ditt drömliv. De kan hjälpa dig att nå den REM-sömn som krävs för att drömma, eller påverka vad du faktiskt drömmer om. Dina aktiviteter kan dessutom avslöja undermedvetna önskningar och behov som du bara blir medveten om genom dina drömmar.
Av dessa skäl är det klokt att betrakta dina drömmar och din dagliga rutin tillsammans. Genom att föra drömjournal och jämföra dina drömmar med dina aktiviteter kan du upptäcka mönster och likheter, särskilt när det gäller känslor och behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online