En god natts sömn är avgörande för ditt välbefinnande och din allmänna hälsa. När du får tillräckligt med sömn presterar du bättre under vaken tid – du är mentalt skarp, mer produktiv och mer motståndskraftig mot stress. Flera faktorer påverkar sömnens kvalitet, bland annat medicinska tillstånd, kost och livsstil. Det kan vara svårt att somna, att sova sammanhängande eller att somna om efter att ha vaknat. Genom att förstå vad som orsakar rastlöshet kan du ta kontrollen över din sömn och förbättra den.
Restless legs-syndrom (RLS), även känt som Willis-Ekboms sjukdom, kännetecknas av ett obehag i benen som ofta förvärras på kvällen och natten. Den neurologiska störningen orsakar klåda, värk och stickningar i benen. När du lägger dig för att sova brukar obehaget komma så snart du slappnar av, vilket kan tvinga dig att vända och vrida dig – eller till och med gå upp ur sängen. Tillståndet, som är vanligare hos kvinnor, tros bero på en obalans i hjärnans signalsubstanser, framför allt dopamin.
Fysisk aktivitet tidigt under dagen hjälper dig att sova djupare och bättre på natten. Tränar du däremot för sent på kvällen kan det leda till rastlöshet och svårigheter att somna. Motion höjer kroppstemperaturen, och enligt National Sleep Foundation kan det ta upp till sex timmar innan temperaturen sjunkit tillräckligt för att insomning ska kunna ske. Rekommendationen är därför att träna tidigt på kvällen, minst tre timmar före läggdags.
Enligt Better Sleep Council lider 65 procent av amerikanerna av sömnbrist på grund av stress. Höga stressnivåer kan utlösa rastlöshet på natten. Oro för vardagens åtaganden och ansvar – både i privatlivet och arbetslivet – påverkar nattvilan negativt. Stress höjer nivåerna av kortisol och adrenalin i kroppen, vilket gör att du ligger vaken och vrider dig i sängen. Minska stressen före läggdags genom att ta ett varmt bad, lyssna på lugnande musik eller läsa en bok.
Ett stort mål mat nära läggdags kan utlösa sura uppstötningar och halsbränna när du försöker somna, vilket gör det svårt att somna. Koffein från kaffe, te, vissa läskedrycker och choklad kan också göra dig rastlös. Många dricker en kopp kaffe på eftermiddagen för att få ny energi, utan att inse att effekten kan ställa till med sömnproblem flera timmar senare. Alkohol kan hjälpa dig att somna, men så snart verkan släpper vaknar du. Dessutom försämras sömnens kvalitet, och när du vaknar kan du fortfarande känna dig trött och utvilad.
Sömnsvårigheter och depression hänger ofta ihop. Personer som lider av depression drabbas ofta av insomnia – och omvänt. Kombinationen tros främst bero på serotonin, en signalsubstans i hjärnan som reglerar både humör och sömn. Du kan ha svårt att somna och att sova sammanhängande, och under vaken tiden kan du känna dig trött och utmattad på grund av sömnbristen.
Hormonella förändringar kan ge rastlösa nätter, exempelvis under graviditet, menstruation och menopaus. Mensvärk kan hålla dig vaken på natten, och symtom i samband med menopaus och perimenopaus – som svettningar och värmevallningar – kan orsaka obehag som stör sömnen. Regelbunden motion, en hälsosam kost och löst sittande sovplagg kan hjälpa till att lindra besvären.
Kommer rastlösheten återkommande över längre tid och påverkar din vardag, är det klokt att kontakta vården. En läkare kan hjälpa dig att identifiera orsaken bakom sömnproblemen och föreslå lämplig behandling, så att du kan återfå en lugn och återhämtande sömn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online