Gravid i vecka 34 med kronisk magsmärta, illamående och kraftig huvudvärk – vad kan det bero på?

Om du är gravid i vecka 34 och upplever kroniska magsmärtor, illamående och kraftig huvudvärk – och dessutom bär en cerclage samt tidigare har fött för tidigt – är det viktigt att du kontaktar vården omgående. Det går inte att ställa någon diagnos på distans, men här går vi igenom möjliga orsaker till dina besvär och vad du kan förvänta dig vid en medicinsk utredning.

Möjliga orsaker till dina symtom

1. Buksmärta

Kroniska magsmärtor under graviditet kan ha flera olika orsaker:

• Braxton Hicks-värkar – så kallade övningsvärkar som inte betyder att förlossningen har startat.
• Rundbandssmärta – smärta från de band som stöttar livmodern när den växer.
• Preeklampsi – en graviditetsspecifik sjukdom som kännetecknas av högt blodtryck och protein i urinen.
• Abruptio placentae – att moderkakan lösgörs i förtid från livmoderväggen.

2. Illamående

Illamående är vanligt under graviditet och kallas ofta för graviditetsillamående eller morgonillamående. Ihållande och kraftigt illamående kan dock vara ett tecken på ett underliggande medicinskt tillstånd och bör inte ignoreras.

3. Huvudvärk

Huvudvärk förekommer ofta under graviditet, men svår huvudvärk som inte lindras av receptfria värktabletter eller som åtföljs av andra oroande symtom ska alltid utredas snabbt. Den kan i vissa fall tyda på ett allvarligare tillstånd, exempelvis preeklampsi.

4. Cerclage

En cerclage är en kirurgisk åtgärd där en stygn läggs runt livmodermunnen för att förstärka den och minska risken för för tidig förlossning. Om du känner smärta eller en känsla av att det sliter nära livmodermunnen är det viktigt att söka vård så snart som möjligt.

5. Risk för återkommande prematur förlossning

Eftersom du tidigare har fött för tidigt är det extra viktigt att vara uppmärksam på tecken på för tidiga värkar, till exempel:

• Regelbundna livmoderkontraktioner
• Ökat flytningar eller läckage av fostervatten
• Ländryggsvärk
• Tryck mot bäckenet
• Mensliknande krampar
• Förändrad form av magen

Så går utredningen till

1. Anamnes och kroppsundersökning

Vården kommer att gå igenom din sjukdomshistoria, inklusive dina tidigare graviditeter och aktuella symtom. Därefter görs en fysisk undersökning för att bedöma ditt allmänna tillstånd – bland annat blodtryck, bukstatus och i förekommande fall en undersökning av livmodermunnen.

2. Diagnostiska tester

Beroende på dina symtom och den kliniska bedömningen kan vården rekommendera olika undersökningar, exempelvis:

• Blodprov – för att kontrollera infektioner eller andra medicinska tillstånd.
• Urinprov – för att bedöma njurfunktionen och kontrollera protein.
• Ultraljud – för att granska moderkakans och livmodermunnens läge samt upptäcka eventuella avvikelser.
• CTG (icke-stresstest) eller biokinetisk profil – för att övervaka barnets välbefinnande.

3. Differentialdiagnostik

Sjukvården arbetar fram en differentialdiagnos genom att väga olika tänkbara orsaker till dina symtom mot varandra och utesluta allvarliga tillstånd.

Sammanfattning

Sök vård omgående och följ de kontroller som din vårdgivare rekommenderar – det är det viktigaste du kan göra för både din egen och ditt barns säkerhet. Kontakta förlossningsavdelningen direkt om du får kraftig huvudvärk, synrubbningar, synförändringar, svår buksmärta eller om fostret rör sig mindre än vanligt.