Varje år dör sju av tio amerikaner i kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, cancer och diabetes. Förändringar i livsstilen – som en hälsosammare kost, mer motion och att sluta röka – skulle kunna förebygga en stor del av dessa sjukdomar. Kroniska sjukdomar står dessutom för cirka 75 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i USA. Med tanke på sambandet mellan livsstil, sjukdom och vårdkostnader ställs individer allt oftare inför frågan om vilket etiskt ansvar de bär för sina egna hälsoval och beteenden.
De flesta ser friheten att välja kost, fysisk aktivitet eller nikotinkonsumtion som en grundläggande rättighet. De etiska principerna för personligt hälsoansvar innebär dock att du gör ditt bästa för att hålla dig frisk. Besök din vårdcentral för regelbundna hälsokontroller och när du är sjuk. Följ dina behandlingsplaner och ta ordinerade läkemedel enligt anvisningarna. Ställ frågor när du inte förstår hur du ska hantera din sjukdom eller ditt tillstånd. Bli en partner i din egen vård – din vårdgivare kan nämligen inte behandla dig framgångsrikt utan ditt fulla samarbete.
Den gyllene regeln – behandle andra som du själv vill bli behandlad – kallas även reciprocitetsprincipen och är ett grundläggande moraliskt begrepp. Ur det perspektivet är det oetiskt att skada andra människors hälsa. Använd exempelvis enkla hygienrutiner, som att täcka munnen när du hostar, för att förhindra smittspridning vid sjukdomar som influensa. Förvara mediciner på en säker plats utom räckhåll för barn. Uppmuntra inte heller vänner eller bekanta som kämpar för att göra bättre livsstilsval att falla tillbaka i gamla vanor. Överväg dessutom att donera blod och ansluta dig till ett donorregister för organ- och vävnadsdonation för att hjälpa dina medmänniskor.
Ha i åtanke ditt ansvar att bidra till en rättvis och effektiv användning av vårdens resurser. Använd inte akuten som en vanlig läkartid – akutvård är betydligt dyrare. Sök endast akutsjukvård vid verkliga nödsituationer. Kom också ihåg att hålla dina bokade tider hos vårdpersonalen, eller avboka dem så tidigt som möjligt. Missade tider är inte rättvist mot andra som också behöver tillgång till vården.
Det råder kontrovers kring huruvida vårdsystemet får prioritera eller begränsa tjänster utifrån personligt ansvar. Vissa menar att patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar, som fetma eller rökrelaterade sjukdomar, bör ha sämre tillgång till vård. Även om denna syn kan verka lockande för en del, hävdar kritiker att en sådan praxis strider mot medicinens skyldighet att behandla sjuka och ta hand om sårbara grupper. Motståndare anför också att individer inte kan hållas ansvariga för sin egen hälsa om deras förmåga att fatta beslut begränsas av okunskap, nedsatt omdöme, beroendebeteenden eller kulturella påtryckningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online