Det manliga urinröret (uretren) löper från urinblåsan till ollonets spets. Det delas in i tre avsnitt: prostatauretran, den membranösa uretran och den penila uretran. Den första delen av urinröret, strax efter att det lämnar blåsan, utgörs av prostatauretran. Inom detta avsnitt finns prostatautrikeln – en liten rudimentär rest av den kvinnliga livmodern som saknar funktion hos mannen. Prostatauretran själv fyller dock flera viktiga uppgifter i kroppen.
Urinrörets sfinkter släpper ut urin från blåsan in i prostatauretran. Urinen fortsätter därefter längs hela den membranösa uretran och lämnar till slut kroppen via den penila uretran. Utan denna välfungerande passage skulle urineringen inte kunna ske normalt.
Vid ejakulation töms sädesvätskan ut i prostatauretran genom de ejakulatoriska gångarna. Vätskan består av sekret från prostatakörteln, Cowpers körtlar och sädesblåsorna. Sädesblåsorna producerar cirka 60 procent av sädesvätskan, prostatakörteln står för ungefär 30 procent, medan Cowpers körtlar och testiklerna bidrar med de återstående 10 procenten. Prostatauretran fungerar alltså som en samlingspunkt där dessa sekret blandas innan de leds ut genom urinröret.
Runt prostatauretran ligger prostatakörteln. Om prostatan förstoras kan den klämma ihop denna del av urinröret och göra det svårt att passera urin. Ett vanligt exempel är benign prostatahyperplasi (BPH), en godartad förstoring som är mycket vanlig hos äldre män. Därför informerar läkare ofta män om att besvär med urinering – såsom svag urinstråle, täta toalettbesök eller känslan av att blåsan inte töms helt – kan vara ett varningstecken på prostatabesvär och bör undersökas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online