När man kliver in i tjugoårsåldern märker många att allt fler sociala situationer kretsar kring alkohol. Vissa dricker ett glas efter jobbet eller på helgerna för att koppla av, medan andra ägnar sig åt kraftigt berusningsdrickande. Det är viktigt att komma ihåg att alkohol tekniskt sett är ett gift och ett rusmedel – även små mängder kan påverka din hälsa både på kort och lång sikt.
En av alkoholens mest omedelbara – och för många mest tilltalande – effekter är ruset självt. Kroppen hinner normalt bryta ner ungefär ett standardglas per timme, motsvarande en flaska öl på 33 cl, ett litet glas vin eller cirka 3 cl sprit med 40 procent alkohol. Allt utöver detta tas upp i blodet tills levern hinner bearbeta det.
När blodet är mättat med alkohol känns personen berusad och kan uppleva eufori, balansproblem, yrsel, nedsatt hämning, förlängd reaktionstid, kräkningar eller sluddrigt tal. Några timmar senare, oftast morgonen efter en natt med kraftigt drickande, har kroppen bearbetat alkoholen och många drabbas av baksmälla. Den orsakas av vätskebrist, eftersom alkohol är vätskedrivande, och åtföljs ofta av huvudvärk, illamående, kräkningar och ljuskänslighet. Kraftigt berusningsdrickande kan dessutom leda till alkoholförgiftning, koma och i värsta fall döden.
Även om alkohol kan kännas som en självklar del av det sociala livet under tjugoårsåldern kan ett högt bruk skada relationer. Nedsatt hämning under påverkan kan få människor att säga eller göra saker de annars skulle avstå från, vilket kan leda till gräl och konflikter. Ett upplevt alkoholmissbruk kan också förstöra vänskapsrelationer, och att missa jobb på grund av drickande eller baksmälla kan i förlängningen kosta dig anställningen.
Trots att alkohol initialt ger ett euforiskt tillstånd är den tekniskt sett ett depressivt medel, alltså ett lugnande medel som dämpar centrala nervsystemet. Många vänder sig till alkohol för att hantera känslomässigt svåra situationer, men långvarigt bruk och missbruk har kopplats till depression, sömnstörningar, riskfyllt beteende, ångest, personlighetssyndrom, schizofreni och suicidtankar.
Kraftigt alkoholbruk påverkar med tiden nästan varje del av kroppen. Du kanske inte märker några symtom under dina tjugoår, men dricker du mycket i den här livsfasen ökar risken för negativa effekter senare i livet.
Alkohol har kopplats till lever- och hjärtskador samt cancer i munhåla och svalg. Det är även förknippat med högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till kronisk njursjukdom. Långvarigt alkoholbruk försämrar dessutom skelettets förmåga att ta upp kalcium och kan leda till benskörhet, ett problem som är vanligast hos kvinnor efter menopaus. Hos män har alkohol kopplats till impotens och nedsatt fertilitet.
Tjugoårsåldern är en period då alkoholvanor ofta formas för resten av livet. Att vara medveten om både de kortsiktiga och långsiktiga effekterna gör det lättare att fatta informerade beslut och skydda både din fysiska och psykiska hälsa. Dricker du mindre, dricker du langsamare och ser till att hålla dig hydrerad minskar du riskerna betydligt – och vid tecken på problematiskt drickande finns alltid stöd att få via vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online