Alkohol har druckits genom hela historien av många olika skäl. För många handlar det om att medvetet förändra sitt medvetandetillstånd – att slappna av i sociala sammanhang, passa in i gruppen eller tillfälligt fly från vardagens problem. Det som dock ofta glöms bort är att alkohol påverkar beteendet på flera olika nivåer: psykologiskt, emotionellt, socialt och fysiskt.
Vår perception förändras redan efter några glas. Alkohol är ett depressivt ämne som dämpar nervsystemets aktivitet, även om de flesta i början upplever en känsla av eufori och avslappning. En person som normalt är spänd kan slappna av och släppa taget, medan en blyg person plötsligt kan bli mer utåtriktad och pratsam.
Problemet är att hjärnans omdömesförmåga försämras i takt med att alkoholen verkar. Man uppfattar sin situation på ett förvrängt sätt, bedömer risker annorlunda än när man är nykter och får svårt att tänka igenom komplicerade beslut. Det är därför alkoholpåverkade personer oftare hamnar i farliga situationer som de annars skulle ha undvikit.
Alkohol kan ge dramatiska känslomässiga utslag. Vissa blir lättare ledsna eller arga, andra mer benägna att använda våld, drabbas av humörsvängningar eller sjunker ner i nedstämdhet. Reaktionen varierar från person till person, men tumregeln är enkel: ju mer alkohol som konsumeras, desto större blir de känslomässiga topparna och dalarna. Det som börjar som en trevlig stund kan snabbt vända i gräl eller tårar.
Alkoholens effekt på det sociala beteendet är kanske den vanligaste anledningen till att människor överhuvudtaget dricker. Den som normalt känner sig obekväm i sociala situationer kan uppleva sig avslappnad och pratsam efter några glas, och alkoholen gör det lättare att känna sig som en del av gruppen.
Baksidan är att berusade personer lättare ägnar sig åt riskfyllda beteenden – spel, oskyddat sex och hetsiga gräl är vanliga exempel. Även om alkoholens avslappnande effekt tillfälligt kan lindra social ångest är det en farlig väg: ett beroende utvecklas smygande, och med det kommer ökade hälsorisker både fysiskt och psykiskt.
Alkohol påverkar hela nervsystemet och försämrar syn, motorik och perceptionsförmåga. En berusad person kan tro att hen kör bil helt säkert, men i realiteten är reaktionsförmågan, djupseendet och förmågan att bedöma avstånd kraftigt nedsatta – något som kan få katastrofala konsekvenser i en nödsituation.
Eftersom alkoholen även påverkar grundläggande rörelseförmåga kan den som druckit ha svårt att gå, springa, ta sig till toaletten eller undvika faror i omgivningen. Vid hög alkoholkoncentration i blodet finns dessutom risk för medvetslöshet och påverkan på andningen.
Alkoholens beteendeeffekter sträcker sig långt bortom den tillfälliga känslan av avslappning. Genom att förstå hur substansen påverkar oss psykologiskt, emotionellt, socialt och fysiskt blir det lättare att fatta informerade beslut om sitt eget drickande. Kom ihåg att risken för skador ökar med varje extra glas – och tveka inte att söka professionell hjälp om du känner att ditt alkoholbruk går över styr.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online