Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos inom autismspektrumet som kan variera kraftigt i svårighetsgrad. Vissa barn med Aspergers syndrom uppvisar utvecklingsförseningar som kan förlänga eller fördröja toalettträningen avsevärt. I vissa fall kan barn med Aspergers fortfarande behöva träna blås- och tarmkontroll när de börjar i skolan.
De två främsta faktorerna som försvårar toalettträning hos barn med Aspergers är språksvårigheter och motstånd mot förändring. Barn med Aspergers syndrom har ofta svårt att använda och förstå språk, och dessa hinder kvarstår ofta även hos äldre barn. Det innebär att de kanske inte förstår instruktionerna kring toalettträningen, eller att de inte kan tala om för en vuxen när de behöver gå på toaletten. Barn med Aspergers gillar dessutom sällan att ändra sina rutiner, vilket gör det extra utmanande att införa toalettbesök i deras dagliga schema.
Innan toalettträningen påbörjas måste vårdnadshavare planera noggrant – och sedan genomföra planen konsekvent. En genomtänkt plan säkerställer att träningsmetoderna tillämpas tydligt. Konsekvens är avgörande eftersom barn med Aspergers föredrar strikta rutiner utan variation; oväntade ändringar kan utlösa utbrott. Äldre barn med Aspergers behöver ofta rutiner ännu mer än yngre barn.
Det är också viktigt att känna till barnets normala dagsrytm innan programmet startar. Autism-help.org rekommenderar att man dokumenterar barnets matintag, vätskeintag samt blöjbyten under flera dagar. Med den informationen kan man identifiera när barnet vanligtvis kissar och bajsar, och hur lång tid det tar efter måltider och dryck. Utifrån dessa slutsatser kan de bästa tidpunkterna för toalettbesök planeras.
Barn med Aspergers syndrom behöver visuella stöd för att minnas rutiner och moment, och behovet kvarstår ofta även i högre åldrar. Använd därför bildkort eller visuella scheman som visar stegen för korrekt toalettanvändning – och förklara alltid stegen på exakt samma sätt, med samma bilder varje gång.
Maureen Bennie, chef för Autism Awareness Centre Inc. och författare till artikeln "The Trials of Toilet Training: Training the Older Child" i Autism/Asperger Digest 2007, betonar också att instruktioner ska ges med enkel och tydlig språkbruk.
Använd dessutom positiv förstärkning för att belöna barnet när det använder toaletten. Belöningen kan vara vad som helst som barnet tycker om – exempelvis en favoritmat, en speciell dryck eller en liten leksak. Bennie poängterar att den valda belöningen endast ska användas för toalettträning och inte för andra, orelaterade beteenden. Även äldre barn med Aspergers uppskattar ofta leksaker, och många utvecklar ett starkt intresse för en viss typ, exempelvis bilmodeller eller Lego. Sådana leksaker kan fungera utmärkt som belöningar om barnet är förtjust i dem.
Det kan vara frestande att skynda på barnet för att hinna klara toalettträningen före en viss ålder eller skolstart, men vissa barn är helt enkelt inte redo förrän senare. Enligt Autism-Help.org kan toalettträning för barn inom autismspektrumet ta upp till ett år. Maureen Bennie rekommenderar att man provar nya metoder om barnet inte reagerar alls efter tre veckor.
Vissa barn med Aspergers kan ha en stark aversion mot badrummet i sin helhet. I sådana fall tar träningen längre tid. För att övervinna motståndet kan man börja med att belöna barnet för att bara gå in i badrummet. Nästa steg är att belöna barnet för att stå nära toaletten, därefter uppmuntra barnet att sitta på en stängd toalett, och slutligen på en öppen toalett – innan själva toalettanvändningen tränas. Även äldre barn med Aspergers kan ha rädslor eller motstånd kopplat till badrummet, och tvång i sådana situationer ökar ofta barnets ångest.
Barnet behöver visa tecken på beredskap innan toalettträningen inleds. Beredskapen infaller inte nödvändigtvis vid den typiska åldern av två till tre år – barn med Aspergers kan behöva växa lite till. Att starta för tidigt leder oftast bara till stress för både barnet och vårdnadshavarna.
Typiska beredskapstecken är medvetenhet om blöt eller smutsig blöja, önskan att få byta ur en blöt eller smutsig blöja, att hålla sig torr och ren under natten samt förmåga att härma andras handlingar.
Toalettträningen kan ske både hemma och i skolan, men då måste samma metoder användas på båda platserna. Använd identiska instruktioner och samma visuella hjälpmedel i alla miljöer. I början kan det dessutom vara nödvändigt för föräldrar att tillbringa en vecka hemma med barnet för att ge toalettträningen full uppmärksamhet.
Bestraff aldrig ett barn med Aspergers syndrom för toalettolyckor. Berätta istället lugnt vad som har hänt och att barnet behöver använda toaletten nästa gång. Det kan också hjälpa att ta barnet till toaletten direkt efter en olycka och låta hen sitta där i högst en minut, följt av beröm – som en påminnelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online