Ett för tidigt fött barn, även kallat prematurt barn, är ett barn som föds före graviditetsvecka 37. Barn kan födas tidigt av olika orsaker, bland annat infektioner hos modern, ekklampsi, bruk av droger och alkohol samt strukturella problem med livmoderhalsen och livmodern. Eftersom barnet inte är fullt utvecklat kan det drabbas av allvarliga kort- och långsiktiga hälsoproblem – bland dem en rad neurologiska komplikationer som är viktiga för föräldrar och vårdpersonal att känna till.
Intraventrikulär blödning, eller IVH, är ett tillstånd där det för tidigt födda barnet får en blödning i hjärnans ventriklar. IVH uppstår hos prematura barn eftersom deras blodkärl fortfarande håller på att utvecklas och ännu inte är tillräckligt starka. Tillståndet är vanligast hos barn födda före graviditetsvecka 30.
Blödningen graderas på en skala från ett till fyra, där grad ett representerar en mycket mindre blödning och grad fyra en blödning som negativt påverkar hjärnan. Symtom på IVH inkluderar apné, minskad muskeltonus och nedsatta reflexer samt allmän slöhet. Behandlingen är understödjande och kan omfatta blodtransfusioner, lumbalpunktioner och i vissa fall kirurgi.
Cerebral pares är en permanent och obotlig neurologisk störning som orsakar problem med koordination, reflexer och muskeltonus. Även om cerebral pares förekommer hos barn födda i tid, är den vanligare hos prematura barn – enligt Sheena L Carter, PhD, utvecklar cirka 10 procent av allvarligt prematura barn tillståndet.
Cerebral pares är vanligtvis en komplikation av en hjärnskada orsakad av något annat, till exempel intraventrikulär blödning eller hjärnhinneinflammation. Tillståndet är vanligare hos för tidigt födda barn eftersom deras hjärnor är mer sårbara för trauma.
Behandlingen består främst av olika terapier, inklusive sjukgymnastik, arbetsterapi och talterapi. I svårare fall används läkemedel för att kontrollera symtom som kramper, muskelspasticitet och smärta.
Periventrikulär leukomalaci, eller PVL, avser ett litet område i hjärnans vita substans som dött i områdena runt ventriklarna. Den främsta orsaken till PVL verkar vara förändringar i blodflödet som skadar området, men infektioner och intraventrikulära blödningar kan ibland ligga bakom. Tillståndet är vanligast hos barn födda före graviditetsvecka 32, särskilt om de har samtidiga sjukdomar som respiratoriskt distressyndrom eller nekrotiserande enterokolit.
Behandlingen av periventrikulär leukomalaci är enbart understödjande och består av att övervaka barnets övriga organsystem och sträva efter att hålla dem normala. Prematura barn som utvecklar PVL drabbas ofta av cerebral pares eller andra neurologiska problem senare i livet, vilket gör tidig uppföljning extra viktig.
Autismsspektrumstörning är ett samlingsbegrepp för tre olika typer av utvecklingsstörningar som orsakar svårigheter med kommunikation och socialt samspel. De tre specifika diagnoserna är autistisk störning, Aspergers syndrom samt genomgripande utvecklingsstörning – ej annars specificerad. Aspergers syndrom är en mildare form av autistisk störning, medan diagnosen genomgripande utvecklingsstörning ställs för barn som inte uppfyller kriterierna för de två andra.
Symtomen kan variera från milda till svåra och inkluderar undvikande av ögonkontakt, ekolali (upprepning av andras ord), försenad tal- och språkutveckling samt svårigheter att acceptera även små förändringar. Enligt en studie publicerad i aprilnumret 2010 av Journal of Pediatrics är barn födda före graviditetsvecka 26 hela åtta gånger så benägna att utveckla en autismsspektrumstörning jämfört med barn födda i tid.
Att känna till dessa neurologiska komplikationer gör det möjligt för föräldrar och vårdpersonal att upptäcka varningstecken i tid och ge det för tidigt födda barnet bästa möjliga stöd och behandling under uppväxten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online