
Produktionen av ytaktivt ämne (surfactant) påbörjas hos fosteret vid ungefär graviditetsvecka 24. Därefter ökar mängden stadigt under resten av havandeskapet, med en särskilt kraftig ökning från vecka 34–35 och fram till förlossningen.
Ytaktivt ämne är en blandning av fosfolipider (framför allt lecitin/DPPC) och specialiserade proteiner som utsöndras av typ II-cellerna i lungornas alveoler. Ämnet sänker ytspänningen i de små lufträckena och gör att de inte kollapsar när barnet andas ut. Det spelar därmed en avgörande roll för att lungorna ska kunna fyllas med luft efter födseln.
I takt med att produktionen ökar frisätts även ytaktivt ämne i fostervattnet. Genom att analysera kvoten mellan lecitin och sfingomyelin (L/S-kvot) samt förekomsten av fosfatidylglycerol kan läkare bedöma hur moget fostrets lungsystem är. En L/S-kvot över 2 anses vanligtvis tyda på att lungorna har nått god funktionell mognad.
Barn som föds för tidigt kan ha otillräckliga mängder ytaktivt ämne och därmed drabbas av respiratoriskt distress-syndrom (RDS), en allvarlig form av andningsinsufficiens hos nyfödda. För att förebygga detta ges kortikosteroider till blivande mödrar med hotande för tidig förlossning, eftersom det påskyndar den fetala lungmogningen. Hos nyfödda som behöver stöd kan ytaktivt ämne dessutom ges direkt i luftvägarna som behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online