Den ökande förekomsten av barnfetma i USA har satt extra fokus på frågan om lämplig vikt och längd för tonåringar. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) lever var tredje barn under 18 år i USA med övervikt eller fetma. Samtidigt kan statistik och det ökade fokuset på vikt skapa förvirring hos tonåringar, som redan ofta känner sig osäkra på sina växande kroppar. Att förstå vad en lämplig längd och vikt för tonåringar faktiskt innebär är därför viktigt för att kunna främja god hälsa under hela uppväxttiden.
En hälsosam längd och vikt för tonåringar handlar om mycket mer än bara siffror i ett diagram. Varje person är unik, och flera faktorer måste vägas samman för att fastställa hälsosamma värden för just den individen. Ålder, längd i förhållande till vikt, kroppskonstitution och kroppsfettprocent bör alla tas i beaktande när hälsostatusen bedöms.
En muskulös tonårspojke med stor kroppsbyggnad kan till exempel verka ohälsosam enbart utifrån sin placering i ett längd- och viktdiagram. Muskler väger dock mer än fett, vilket innebär att vikt och längd ensamma inte räcker för att avgöra hur konditionen egentligen ser ut.
Eftersom diagram ensamma inte räcker för att bedöma hälsa används oftast kroppsmasseindex (BMI) som ett komplement för att mäta den övergripande fysiken. Formeln för BMI är en persons vikt dividerad med längden i kvadrat.
Tonåringar och växande barn är dock speciella, eftersom deras BMI naturligt – och helt hälsosamt – fluktuerar mellan olika utvecklingsstadier. Vuxnas genomsnittsvärden gäller därför inte för tonåringar. Som regel följer barnläkare tonåringars längd, vikt och BMI ungefär varannan år mellan 11 och 24 års ålder för att få en bättre bild av tillväxtmönster, kroppskonstitution och allmän hälsa.
Trots att tillväxtdiagram inte ska användas som enda måttstock är de fortfarande ett viktigt diagnostiskt verktyg. Diagrammen fungerar via percentiler, vilket innebär att de jämför personer inom en viss grupp med andra i samma grupp. Det ger därmed någon form av riktmärke för vad som betraktas som "normalt", åtminstone generellt sett.
Att en tonåring ligger i den 50:e percentilen för längd betyder exempelvis att hälften av tonåringarna i samma ålders- och könsgrupp är längre och hälften är kortare. Detsamma gäller vikt.
Längd- och viktdiagram är alltså jämförelser, men inte ensamma avgöranden för vad som är hälsosamt – delvis för att de kan vilseleda. Om exempelvis en tredjedel av alla tonåringar och barn har övervikt kommer det att driva upp viktgenomsnitten i diagrammen. På samma sätt kan en person med genetisk benägenhet för smalhet felaktigt se ut att ligga under hälsosamma gränser.
Hormoner under puberteten är en del av det som får kroppen att mogna till vuxen form. Tonåringar går igenom cirka två år av snabb tillväxt. För flickor sker detta vanligtvis mellan 10 och 14 års ålder, medan det för pojkar oftast infaller mellan 12 och 16 års ålder.
Innan denna period kan dock helt normala tonårskroppar lägga på sig lite extra vikt. Flickor ökar också sin kroppsfettprocent under puberteten, medan pojkar typiskt minskar den. Under och strax efter tillväxtperioden förlängs kroppen, vilket ibland ger upphov till den stereotypa, rangliga tonårsfiguren. Alla mognar dock i sin egen takt. Barnläkare är främst uppmärksamma på ohälsosamma mat- och träningsvanor, eller på längd och vikt som ligger i ytterkanten av diagrammet.
Barnläkare är i stort sett ense om att näring är betydligt viktigare än kaloriintag för växande tonåringar, men att kaloriintaget ändå ingår som en del av näringen. En kost med fler kalorier än rekommenderat, men som till största delen består av frukt, grönsaker, fullkorn och magert protein, är exempelvis mindre oroande än en kost under rekommenderat kaloriintag som är full av skräpmat.
På samma sätt är måttlig motion nyckeln till att bibehålla god hälsa. En tonåring som kanske är något överviktig men har bra näring, rimligt kaloriintag och en regelbunden träningsrutin kan ge mindre anledning till oro än en tonåring som ligger inom genomsnittszonerna i tillväxtdiagrammen, men som saknar dessa hälsosamma vanor.
Siffrorna i diagram och BMI-tabeller är användbara verktyg, men de säger aldrig hela historien om en tonårings hälsa. Individuella faktorer som kroppssammansättning, genetik, hormonutveckling, matvanor och fysisk aktivitet spelar en minst lika stor roll. För föräldrar och tonåringar är det viktigaste budskapet att fokusera på hälsosamma livsstilsvanor snarare än på exakta tal – och vid frågor eller oro alltid rådfråga barnläkare eller skolhälsovården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online