Dysplasi är ett medicinskt begrepp som beskriver onormal cellbildning. När dysplasi uppträder i livmoderhalsen – den nedre delen av livmodern – beror det ofta på en infektion med humant papillomvirus, förkortat HPV. Viruset är mycket vanligt och sprids främst genom sexuella kontakter, men de flesta infektioner läker ut av sig själva utan att ge några symtom.
Dysplasi upptäcks vanligtvis genom ett cellprov från livmoderhalsen. Enligt Mayo Clinic och Medline Plus klassificeras förändringarna i två huvudkategorier: låggradig intraepitelial skada (LSIL) eller höggradig intraepitelial skada (HSIL). Klassificeringen avgör vilken uppföljning och behandling som rekommenderas.
En höggradig skada (HSIL) har en betydligt större risk att utvecklas till livmoderhalscancer än en låggradig skada (LSIL), enligt Mayo Clinic. Därför kräver höggradiga förändringar oftast snabbare medicinsk åtgärd, exempelvis genom konisering där en del av vävnaden tas bort.
En kvinna som har dysplasi till följd av HPV-infektion kan i vissa fall utveckla livmoderhalscancer, men det sker inte i alla fall, enligt WomensHealth.org. Många lindriga förändringar återgår spontant när immunförsvaret bekämpar viruset, vilket gör regelbunden uppföljning särskilt viktig.
Det är oklart om HPV-infektion direkt leder till livmoderhalscancer, men hela 90 procent av kvinnor med livmoderhalscancer har samtidigt HPV, enligt WomensHealth.org. Även om dysplasi kan behandlas och tas away finns det risk för återfall, eftersom viruset kan finnas kvar i kroppen även efter behandling.
Cellprover, som kan upptäcka dysplasi i ett tidigt skede, har haft stor betydelse för att minska dödligheten i livmoderhalscancer, rapporterar WomensHealth.org. I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 64 år regelbunden screening inom det nationella screeningprogrammet, och HPV-vaccination ger dessutom ett effektivt skydd mot de virustyper som orsakar störst risk för cancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online