Diagnos av premenopaus: symtom, orsaker och behandling

Premenopaus är den första fasen av klimakteriet och markerar övergången från de fertila åren till menopausen. Alla kvinnor går igenom denna period, men för att kunna få en diagnos är det viktigt att känna till de typiska symtomen.

Vad är premenopaus?

Premenopaus, som medicinskt även kallas perimenopaus, är en övergångsperiod på två till åtta år som slutar strax innan menopausen börjar. Fasen drabbar oftast kvinnor i sena 30-årsåldern till sena 40-årsåldern, men i vissa fall kan äldre kvinnor också uppleva premenopaus.

Orsaker

Under åren fram till menopausen stiger och sjunker nivåerna av det kvinnliga hormonet östrogen oregelbundet i kroppen. Varje gång nivån sjunker blir den något lägre – tills den sjunkit så mycket att menopausen inleds. Dessa hormonella svängningar ligger bakom de flesta besvär som uppstår under övergångsåldern.

Symtom

Typiska symtom på premenopaus inkluderar oregelbundna menscykler (kortare, längre, kraftigare, lättare eller sporadiska blödningar), värmevallningar, trötthet, sömnproblem, humörsvängningar samt vaginal torrhet. Besvären varierar kraftigt mellan olika kvinnor – vissa har knappa besvär medan andra påverkas märkbart i sin vardag.

Diagnos

Eftersom premenopaus är en gradvis process som pågår i flera år finns det inget enskilt test som kan avgöra om du befinner dig i övergångsåldern. Din läkare behöver därför utvärdera dina symtom, din sjukdomshistoria och dina hormonvärden för att kunna ställa diagnosen. I vissa fall kan blodprover som mäter FSH (follikelstimulerande hormon) och östrogen ge ytterligare vägledning.

Behandling

Behandlingen av premenopaus fokuserar främst på att lindra symtomen snarare än på själva tillståndet. Ett första behandlingsalternativ är p-piller, som hjälper till att reglera hormonerna. Detta stabiliserar menscykeln och minskar flera av de premenopausala besvären. Ett annat alternativ är en hormonspiral (intrauterin anordning) som avger små mängder gestagen för att minska kraftiga blödningar. Även livsstilsförändringar, som regelbunden motion, god sömnhygien och stresshantering, kan bidra till att lindra besvären.