Användningen av kalorier för att beskriva kroppens energiförbrukning går tillbaka till 1800-talet, då begreppet myntades för att förklara värmebildningen när näringsämnen omvandlas till energi genom matsmältningen. Den officiella SI-enheten som idag har ersatt kalorien är joule, men i vardagligt språk – särskilt inom kost och träning – används fortfarande kalorier. Båda begreppen relaterar till nedbrytningen av kolhydrater, fetter, proteiner, organiska syror och andra ämnen i kroppens metaboliska processer.
Hur många kalorier en kvinna behöver per dag beror dock på en rad olika faktorer. Här går vi igenom vad som avgör ditt dagliga kaloribehov.
Enligt Mayo Clinic bygger metoderna för att fastställa det minsta antal kalorier en kvinna behöver på två huvudkomponenter: basalmetabolismen (BMR) och mängden fysisk aktivitet i den enskilda kvinnans vardagsliv. BMR är den grundläggande mängd matenergi som krävs för att upprätthålla kroppens funktioner i vila – exempelvis andning, cirkulation och cellaktivitet.
Fysisk aktivitet omfattar inte bara träning utan även vardagliga sysslor som hushållsarbete, promenader och trädgårdsarbete, samt aerob träning och andra mer strukturerade träningsprogram.
Det finns flera metoder för att beräkna kaloriintag, och de flesta utgår från kroppsvikten. Nivån av fysisk aktivitet bedöms utifrån hur mycket tid som läggs på aerob rörelse – inte nödvändigtvis i form av planerad träning. Aktivitetsfaktorn (AF) klassificeras vanligtvis i fyra nivåer:
Enligt Prevention Magazine multipliceras i de flesta beräkningsmetoder aktivitetsfaktorn med olika kvoter gånger kroppsvikten. I en vanlig metod används faktorn 13 för lätt aktivitet, 16 för måttlig, 19 för tung och 22 för exceptionell aktivitet.
Som exempel: en kvinna som väger cirka 52 kg (115 pund) och som rör sig aerobt 75–90 minuter per dag bör enligt denna metod få i sig ungefär 2 185 kalorier dagligen (115 × 19 = 2 185) för att täcka sitt minimibehov.
Det finns många fler faktorer som påverkar en kvinnas kaloribehov. Vissa av dessa går att påverka själv, såsom kroppsfettmängd och daglig motionsnivå, medan andra inte går att styra. Dit hör ålder, vissa ärftliga genetiska faktorer samt fysiologiska tillstånd som förändrar kroppens kaloriförbrukning, exempelvis graviditet och sjukdom.
Det är också allmänt känt att kvinnor i genomsnitt behöver färre kalorier än män, bland annat på grund av skillnader i muskelmassa och hur den kvinnliga kroppen förbränner energi.
Även om ett minskat kaloriintag kan leda till viktminskning finns det en risk att man missar vissa näringsmässiga behov vid bantning. En kaloriminskning kan nämligen ha omedelbara effekter på kroppen utöver själva viktnedgången, och därför finns riktlinjer som fungerar som försiktighetsåtgärder för att bevara viktiga näringsvärden som metabolismen behöver.
Ett exempel på en trygg startpunkt är att minska det dagliga kaloriintaget med 500 kalorier under en veckas tid. På så sätt undviker man drastiska förändringar som kan störa kroppens övergripande metabola hälsa. För bästa resultat bör bantning alltid kombineras med ett näringsriktigt kostupplägg och regelbundet rörelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online