Under perimenopausen – perioden två till tio år före själva menopausen – kan en kvinna drabbas av en rad obehagliga besvär. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har inte specifikt godkänt lågdospiller för behandling av klimakteriebesvär, men det är ändå en utbredd praxis, så länge inga hälsoproblem eller livsstilsfaktorer talar emot det.
Lågdospreparat av orala preventivmedel kan lindra flera typiska besvär under perimenopausen, exempelvis kraftiga eller oregelbundna menstruationer, sömnlöshet, lätta värmevallningar och irritabilitet. Vid långvarig användning – minst ett par år – kan pillerna dessutom ge ett visst skydd mot äggstockscancer och cancer i livmoderslemhinnan. De bidrar också till att förebygga benskörhet (osteoporos) samt hämmar tillväxten av myom, godartade muskelknutor i livmoderväggen.
De preparat som ordineras mot klimakteriebesvär innehåller vanligtvis så låga doser att biverkningar är ovanliga. Uppträder de ändå är det oftast fråga om ömma bröst, illamående, något högre blodtryck eller huvudvärk.
Lågdospiller anses normalt vara säkra även för kvinnor över 35 år, men vissa grupper bör avstå från behandlingen. Det gäller framför allt rökare samt kvinnor som tidigare haft högt blodtryck, blodproppar, bröstcancer, hjärtsjukdom eller komplikationer kopplade till diabetes. En noggrann genomgång av din sjukdomshistoria hos läkaren avgör därför om behandlingen passar dig.
De flesta kvinnor börjar märka tecken på perimenopaus under 40-årsåldern, och menopausen är ofta helt genomgången i 50-årsåldern. Hur länge du bör fortsätta med lågdospiller avgörs tillsammans med din läkare. Ett vanligt riktmärke är att avsluta behandlingen vid cirka 50 års ålder, varpå tester kan göras för att konstatera om menopausen är fullbordad. Blir besvären därefter besvärande kan hormonbehandling (HRT) vara ett alternativ värt att diskutera.
Kvinnor som lider av migrän bör alltid rådfråga sin läkare innan behandling med p-piller påbörjas. Det finns nämligen en misstanke om att preventivmedel, även lågdosvarianterna, kan öka risken för stroke hos vissa migrändrabbade. Risken tycks framför allt gälla kvinnor som upplever aura – syn- eller känselstörningar – innan migränanfallet bryter ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online