1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Graviditet efter klimakteriet – så fungerar det

Vad innebär graviditet efter klimakteriet?

Klimakteriet markerar slutet på menstruationscykeln – och därmed även ägglossningen och den naturliga fertiliteten. De flesta kvinnor går igenom klimakteriet mellan 45 och 55 års ålder, och för de allra flesta betyder det slutet på möjligheten att skaffa barn. Men tack vare framsteg inom medicinsk vetenskap och reproduktionsteknik kan kvinnor idag genomföra graviditeter långt upp i åldrarna – det finns till och med fall där kvinnor i 70-årsåldern har burit ett barn till fullgången tid.

Graviditet efter klimakteriet är omdebatterat, men erbjuder en väg för kvinnor som vill ha barn senare i livet.

Historik

Det första barnet som fötts efter provrörsbefruktning föddes i England 1978. Fem år tidigare hade den första befruktningen utanför kroppen genomförts, men embryot överlevde bara några dagar. Barn som föds genom in vitro-fertilisering (IVF) kallas ofta ”provrörsbarn”, eftersom själva befruktningen sker i en glasskål. Namnet kommer från latinets in vitro, som bokstavligen betyder ”i glaset”.

Så fungerar metoden

In vitro-fertilisering är den enda metod som gör det möjligt för kvinnor efter klimakteriet att bli gravida och föda barn. Vid IVF sammanförs äggceller och spermier utanför livmodern, i en klinisk eller laboratoriemiljö. Om befruktning sker utvecklas ett embryo, som därefter förs över till livmodern hos kvinnan som ska bära fostret.

När en kvinna går igenom klimakteriet slutar kroppen producera ägg som kan befruktas – men livmodern fortsätter att fungera. Det gör att hon kan bli gravid med hjälp av alternativa reproduktionsmetoder.

Äggdonation – ett nödvändigt steg

Eftersom kvinnor som passerat klimakteriet inte längre producerar egna ägg krävs en äggdonator. Många fertilitetskliniker samarbetar med unga, friska kvinnor som donerar ägg genom ett kirurgiskt ingrepp. Äggen används sedan av personer som vill ha ett barn.

Med donerade ägg finns inget biologiskt eller genetiskt band mellan kvinnan som bär barnet och fostret. Spermierna som används vid befruktningen kan komma från kvinnans manliga partner eller från en spermiedonator. Det finns dessutom många spermibanker som hjälper ofrivilligt barnlösa par och kvinnor efter klimakteriet att få barn.

Fördelar

Den största fördelen med IVF är att en kvinna kan få barn oavsett ålder, även efter klimakteriet. Möjligheten att föda efter klimakteriet ger också större frihet att själv bestämma när – eller om – man vill skaffa barn. Även om vissa människor motsätter sig graviditeter efter klimakteriet har kvinnor laglig rätt att använda de reproduktionsmetoder som finns tillgängliga.

Risker och kostnader

In vitro-fertilisering är en mycket kostsam medicinsk procedur. Kostnaderna ligger vanligen mellan 10 000 och 20 000 amerikanska dollar per behandling – ungefär 100 000 till 200 000 svenska kronor. I många fall fungerar inte behandlingen första gången, vilket innebär att flera försök kan behövas.

En annan möjlig komplikation är flerlingråd. För att öka chansen till en fullgången graviditet implanterar läkare ofta flera embryon samtidigt, och det är möjligt att mer än ett av dem överlever. Dessutom finns ingen garanti för att en IVF-behandling lyckas alls.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online