1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Klimakteriet: Så börjar övergångsåldern – symtom, förändringar och behandling

Alla kvinnor som har en menstruationscykel går förr eller senare igenom klimakteriet. Menstruationen börjar normalt mellan 12 och 16 års ålder och fortsätter fram till klimakteriet, som vanligtvis infaller någon gång mellan 45 och 55 års ålder. Övergången in i klimakteriet kan vara en utmanande period i livet, och ju mer du vet om vad som väntar, desto lättare blir det att hantera förändringarna.

Hur klimakteriet börjar

Endast ett fåtal kvinnor upptäcker att klimakteriet har inletts genom att menstruationen plötsligt upphör. För de flesta avtar mensen istället gradvis över tid. På grund av en minskning av hormonet östrogen kan menstruationerna bli oregelbundna eller mer frekventa. Denna fas kan pågå i ett till tre år innan mensen slutligen upphör helt. Övergångsperioden kallas perimenopaus, eller klimakterieövergång.

Vanliga symtom

Vanliga symtom under klimakteriet inkluderar hjärtklappning, värmevallningar, nattliga svettningar, sömnlöshet, rodnad i huden, oregelbundna menstruationer, glömska, minskad sexlust och sämre sexuell stimulering, humörsvängningar, urinläckage, vaginal torrhet, smärta vid samlag samt ökad risk för vaginala infektioner och nedstämdhet. Upplevelsen varierar kraftigt från kvinna till kvinna – vissa drabbas av flera av dessa besvär, medan andra knappt märker några symtom alls.

Fysiska och psykiska förändringar

Under klimakteriet genomgår kroppen många omvälvningar, vilket är anledningen till att perioden ofta kallas för "övergångsåldern". Huden blir tunnare, och på grund av den lägre nivån av östrogen produceras inte längre samma mängd vaginal slemsmörjning. Det kan göra att slidan blir irriterad och att samlaget ibland blöder eller gör ont. Många kvinnor upplever också att sexlivet inte känns lika njutbart som tidigare och att orgasmerna blir svagare.

Psykiska förändringar såsom nedstämdhet är vanliga. Dessa beror inte nödvändigtvis enbart på hormonella förändringar, utan hänger ofta samman med den stress och oro som de fysiska förändringarna kan medföra.

Behandling med hormonersättning

En vanlig behandling mot klimakteriebesvär är hormonbehandling, ofta kallad HRT (hormone replacement therapy). Behandlingen tillför hormonet östrogen i små dagliga doser. Kvinnor som inte genomgått en hysterectomi (borttagning av livmodern) får ofta en kombination av östrogen och ett syntetiskt gestagen (progesteron).

Sekventiell kombinerad behandling

Kvinnor i perimenopaus som har oregelbundna blödningar rekommenderas oftast sekventiell kombinerad hormonbehandling. Den är utformad för att efterlikna den naturliga menstruationscykeln och ge en regelbunden månadsblödning. Tabletterna säljs i paket om 28 stycken och innehåller östrogen, där de 12–14 sista tabletterna även innehåller gestagen.

Kontinuerlig kombinerad behandling

Kvinnor som är efter klimakteriet, det vill säga inte haft mens på ett år eller längre, rekommenderas kontinuerlig kombinerad hormonbehandling. Denna form ger ingen månadsblödning, eftersom varje dos innehåller både östrogen och gestagen.

Risker – benskörhet

Risken för osteoporos, eller benskörhet, ökar i samband med klimakteriet. Sjukdomen gör att benen tunnas ut och blir skörare. Orsaken är den minskade mängden östrogen, ett hormon som normalt stimulerar de celler som bygger upp benvävnaden. När östrogennivåerna sjunker tenderar kvinnor att förlora benmassa och benstyrka under flera års tid, vilket i sin tur leder till lättfrakturerade ben och ökad risk för kotkompressioner.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online