Varje månad som en kvinna inte blir gravid avslutas hennes menstruationscykel med en mens. Menstruationen inträffar när livmodern stöter bort den slemhinna som byggts upp under månaden i förberedelse för en eventuell befruktning. En normal blödning varar i tre till fem dagar och kan vara lätt, normal eller kraftig. En alltför kraftig eller överdriven menstruationsblödning kan dock orsaka betydande problem och påverka kvinnans vardagsliv.
Överdriven eller kraftig blödning kallas även hypermenorré och menorragi. Kraftig menstruationsblödning drabbar 9 till 14 procent av alla kvinnor. Besvären är vanligast några år efter att mensen börjat samt strax före menopausen. För en kvinna som lider av kraftiga menstruationsblödningar handlar det inte bara om ett besvär – det kan helt stoppa hennes vardagsliv. Under de första två dagarna kan hon ofta inte lämna hemmet på grund av blodförlust och utmattning.
Det finns flera symtom som kan uppstå vid kraftig menstruationsblödning. Blödningen kan störa kvinnans dagliga aktiviteter, och det kan förekomma stora koaglar i blodet. Konstant smärta i nedre delen av buken från mensens början är också vanligt, liksom anemi (blodbrist). Anemi leder till andnöd, trötthet och känsla av utmattning.
Andra tecken är att man behöver använda både binda och tampong samtidigt för att kontrollera blodflödet, samt behöva byta skydd varje till varannan timme eller mitt i natten. Kontakta din läkare om mensen varar längre än sju dagar, om du förlorar onormalt mycket blod eller om du har oregelbundna cykler.
Möjliga orsaker till kraftiga menstruationsblödningar kan vara flera, bland annat godartade fibroidtumörer (myom), överdriven ansamling av livmoderslemhinnan samt sköldkörtelproblem och hormonell obalans. Hormonella obalanser kan uppstå i alla åldrar under en kvinnas reproduktiva år och kan bero på felaktig användning av hormonella läkemedel.
Det finns dessutom tre komplikationer som kan förlänga eller förorsaka kraftiga blödningar. Svåra mensvärkar eller smärta under menstruationen, så kallad dysmenorré, kan leda till kraftiga blödningar. Oförmåga att föda barn eller att bli gravid samt järnbristanemi kan också orsaka menstruationskomplikationer.
En läkare ställer diagnosen menorragi efter fyra eller fler undersökningar. Kvinnan kan genomgå en fysisk undersökning med cellprov (pap-test), blodprov och test av järnvärden. För att hjälpa läkaren att diagnostisera menorragi är det bra att föra dagbok över hur många bindor och tamponger du använt och hur ofta du behövt byta dem.
Fortsatt blodförlust på grund av kraftiga blödningar kan leda till anemi. Kraftiga menstruationsblödningar kan vara mycket farliga, så sök akut vård om blödningen pågår i mer än sju dagar eller blir extremt kraftig.
Hormonspiral Mirena frisätter levonorgestrel, en typ av gestagen som minskar förtjockningen av livmoderslemhinnan, mensvärkar och blodflöde. P-piller kan minska överdriven blödning utöver att reglera cyklerna. Järntillskott kan förbättra låga järnvärden, medan icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan hjälpa mot blodförlusten. Oralt progesteron minskar kraftiga blödningar och korrigerar hormonella obalanser. Progesteronet måste dock tas under tio dagar per menstruationscykel för att ge effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online