Myom i livmodern: symtom, orsaker och behandlingsalternativ

Myom är godartade tumörer som växer i livmodern. De ökar inte risken för att utveckla livmodercancer, och de blir sällan cancerogena. Enligt Mayo Clinic är myom vanligast under den fertila åldern, och så många som tre av fyra kvinnor har dem vid någon tidpunkt i livet. De flesta upplever dock inga symtom och behöver ingen behandling. För besvärande myom finns flera olika behandlingsalternativ. Idag vet man ännu inte hur myom kan förebyggas.

Vanliga symtom

De vanligaste symtomen på myom är kraftig menstruationsblödning, mens som varar sju dagar eller längre, smärta och tryck i bäckenet, täta urinträngningar, svårigheter att tömma blåsan helt, förstoppning samt smärta i ben och rygg.

I sällsynta fall kan en tumör växa sig större än sin blodförsörjning räcker till. Utan en stadig tillgång på näringsämnen börjar tumören dö, vilket kan ge upphov till akut smärta och feber. Kontakta då omedelbart vården.

Möjliga orsaker

Forskningen har ännu inte kunnat fastställa den exakta orsaken till varför myom uppstår, men studierna pekar på tre möjliga faktorer:

• Genetiska förändringar i cellerna som delar sig och bildar knutan i livmoderväggen.
• Hormonell påverkan – ett överskott av östrogen och progesteron i vävnaden kan stimulera tumörtillväxten.
• Andra ämnen i kroppen, exempelvis insulin och tillväxtfaktorer, som kan bidra till vävnadens utveckling.

Komplikationer under graviditet

För det mesta stör inte myom möjligheten att bli gravid eller genomföra en graviditet. I sällsynta fall kan större myom skada eller blockera äggledarna, eller hindra spermiernas passage från livmoderhalsen till äggledaren. Enligt Mayo Clinic har forskningen kring riskerna för missfall, för tidig födsel, onormal fostervinkel samt att moderkakan lossnar från livmoderväggen hittills gett motstridiga resultat.

Vanligare är att gravida kvinnor med myom upplever lokaliserad smärta, som oftast enkelt kan behandlas med vanliga smärtstillande läkemedel efter samråd med barnmorska eller läkare.

Behandling med läkemedel

Läkemedel påverkar hormonbalansen för att lindra symtom eller krympa myomen:

• GnRH-agonister och antagonister (exempelvis Lupron och Synarel) sänker östrogennivåerna, vilket tillfälligt stoppar menstruationen och får myomen att krympa.
• Hormonspiral (IUD), som används som preventivmedel, kan minska kraftiga menstruationsblödningar och lindra smärta.
• Androgenbehandling (manliga hormoner) kan krympa myomen och minska blödningarna, men kan även ge maskuliniserande biverkningar som akne och en djupare röst.

Kirurgiska ingrepp

Myomektomi innebär att myomen tas bort medan livmodern behålls intakt. Det är ett bra alternativ för kvinnor som vill kunna bli gravida, men ingreppet garanterar inte att nya myom inte växer till igen.

Hysterektomi, där hela livmodern tas bort, är den enda permanenta lösningen. Det är en stor operation som gör framtida graviditeter omöjliga. Väljer du dessutom att ta bort äggstockarna inträder klimakteriet direkt efter operationen.

Icke-kirurgiska metoder

• Myolys: Laser eller elektrisk ström används för att förstöra tumören och krympa de blodkärl som försörjer den med näring.
• Endometrieablation: Värme används för att förstöra livmoderslemhinnan, vilket stoppar eller kraftigt minskar menstruationsflödet.
• Uterin artärembolisering: Injektioner ges i de artärer som försörjer livmodern, vilket avbryter blodtillförseln till myomen och får den att krympa.

Tala alltid med din läkare om vilken behandling som passar bäst för just din situation, eftersom valet beror på myomens storlek och placering, dina symtom samt dina planer på framtida graviditeter.