1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Gynekologisk undersökning: rutiner och vad du kan förvänta dig

Enligt University of California bör kvinnor besöka gynekologen årligen efter 21 års ålder. Ett besök hos gynekologen är dock ofta omgärdat av mystik, missuppfattningar och oro. Att känna till vad som faktiskt händer under undersökningen gör upplevelsen betydligt mindre obekväm. Här går vi igenom de vanligaste momenten, steg för steg.

Samtalet

Varje besök inleds med ett samtal där läkaren tar del av din sexuella, menstruella och allmänna sjukdomshistoria. Detta är också tillfället att ställa egna frågor – oavsett hur små eller pinsamma de kanske känns. Ju mer öppen du är, desto bättre kan läkaren anpassa vården efter dina behov.

Extern undersökning

Läkaren utför därefter en extern undersökning för att kontrollera att de yttre könsorganen är fria från infektioner, sår, vårtor eller andra avvikelser. Områden som granskas inkluderar blygdläpparna, venushögen (mons pubis) och analöppningen.

Intern undersökning med spekulum

Nästa steg är att läkaren försiktigt för in ett spekulum – ett medicinskt instrument som gör det möjligt att se in i slidan. Med hjälp av detta granskas slidkanalen och livmoderhalsen för att upptäcka eventuella förändringar eller avvikelser.

Cellprov och testning för sexuellt överförbara infektioner

Läkaren tar sedan prover på vävnad och vätska från livmoderhalsen. Proverna skickas till ett laboratorium och analyseras med avseende på cellförändringar, HPV (humant papillomvirus) och andra sexuellt överförbara infektioner. Regelbundna cellprov är ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka förstadier till livmoderhalscancer.

Bimanuell undersökning

Vid den bimanuella undersökningen använder läkaren sina fingrar och händer både inuti slidan och på utsidan av buken för att känna efter och bedöma äggstockarna, livmodern och andra reproduktiva organ. Detta hjälper till att upptäcka exempelvis förstoringar, knutor eller ömhet.

Bröstundersökning

Avslutningsvis kontrollerar läkaren vävnaden i båda brösten, bröstkorgsväggen och armhålorna för att hitta knölar eller andra vävnadsförändringar. En regelbunden klinisk bröstundersökning kompletterar den egenkontroll du kan göra hemma och bidrar till tidig upptäckt av eventuella problem.

Kom ihåg att det är helt normalt att känna sig nervös inför ett gynekologibesök. Att kommunicera öppet med din läkare och veta vad varje moment innebär kan göra besöket mycket lugnare och tryggare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online