Pedunkulerade myom: symtom, diagnos och behandlingsalternativ

Myom kallas inom medicinen för leiomyom, och ingen vet idag exakt vad som orsakar dessa tumörer. Myom är glatta muskelturnörer i livmodern som består av samma typ av vävnad som utgör livmodern själv. Ett myom är dock oftast täckt av ett eget vävnadslager och växer oberoende av livmodern.

Inom naturmedicin och holistisk hälsa tolkas myom ofta som kroppens sätt att isolera skadlig vävnad – ett slags skydd mot gifter som inte kan utsöndras, exempelvis till följd av dålig kost, hormonbehandlat kött, miljöföroreningar eller blyexponering.

Vad är ett pedunkulerat myom?

Pedunkulerade myom sitter fast vid livmodern via en stjälkliknande bildning, en så kallad pedikel. På grund av sitt läge kan de likna tumörer på äggstockarna. Vid ultraljud framstår de ofta som stora, runda knölar på livmoderns utsida. Även med avancerade bilddiagnostiska metoder som datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) kan det ibland vara svårt eller omöjligt att skilja ett pedunkulerat myom från en äggstockstumör eller cysta.

Konsekvenser för vården

Kvinnor med pedunkulerade myom opereras ibland enbart i diagnostiskt syfte, eftersom det kan vara svårt att avgöra vad knölen består av. En konservativ kirurg tar då endast bort myomet, medan en mer aggressiv läkare i vissa fall föreslår att även äggstockar och livmoder tas bort – något som sällan är medicinskt indicerat eller nödvändigt. Det är därför viktigt att diskutera operationsomfattningen noggrant med sin läkare.

Symtom

Pedunkulerade myom ger oftast mycket begränsade symtom. Många kvinnor känner ingenting alls, medan andra kan uppleva kramp, illamående eller kräkningar om myomet trycker mot ett annat inre organ. Uppstår plötsligt en skarp smärta kan det tyda på att stjälken har vridit sig – ett tillstånd som kan ge svår buksmärta och som utgör ett akut medicinskt och kirurgiskt tillstånd. Sök alltid vård omgående om du får intensiv, stickande buksmärta i samband med känt myom.

Egenskaper och tillväxt

Både små och stora pedunkulerade myom kan förbli oupptäckta i många år, tills de upptäcks vid en gynekologisk undersökning eller ett ultraljud. Menstruationen påverkas ofta inte, och smärta eller andra besvär saknas vanligtvis. Myom tenderar att växa kraftigt under perimenopausen – perioden strax före menopaus – på grund av östrogendominans. Efter avslutad menopaus krymper de oftast av sig själva, nästan som kroppens egen läkningsprocess.

Behandlingsalternativ

Det finns flera vägar att gå vid pedunkulerade myom. Det vanligaste alternativet är faktiskt att avvakta: så länge myomet inte ger några besvärande symtom räcker en avvaktande hållning ofta bra. Kostförändringar och alternativa metoder kan hjälpa till att balansera östrogennivåerna och öka energin i bäckenregionen. Exempel på sådana metoder är akupunktur, kinesiska örter, fytoöstrogener som linfrö, kostomläggning samt östrogenbalanserande kosttillskott.

Hormonella behandlingar

Flera hormonella behandlingar kan motverka östrogendominans i kroppen och på så vis bidra till att krympa myomen:

• Progesteronkräm – appliceras på huden en till två gånger dagligen, med schemat tre veckors användning följt av tre veckors paus.
• P-piller – kan hjälpa till att reglera hormonbalansen när östrogendominans är en faktor.
• Lupron (leuprorelin) – injektioner som verkar på hypofysen och skapar ett tillstånd av konstgjord menopaus, vilket krymper myomen. Biverkningarna motsvarar menopaussymtom: värmevallningar, vaginal torrhet och ökad risk för bennedbrytning.

Kirurgiska möjligheter

När behandling behövs finns flera kirurgiska alternativ: myomektomi, där endast myomet tas bort, embolisering som blockerar blodtillförseln till myomet, samt hysterektomi – borttagning av livmodern – som alltid bör betraktas som en sista utväg. Rådfråga din läkare eller din naturmedicinska vårdgivare för att tillsammans ta fram den bästa behandlingsplanen för just dina pedunkulerade myom.