Tecken på inre blödningar under graviditeten

Inre blödningar under graviditeten orsakas nästan alltid av ett utomkvedshavandeskap (ektopisk graviditet), vilket innebär att ett befruktat ägg har fäst sig utanför livmodern – oftast i en av äggledarna. Därför kallas tillståndet ofta för "äggledargraviditet". Mer än 95 procent av alla utomkvedshavandeskap uppstår i äggledarna. I sällsynta fall kan ägget även fästa i äggstocken, bukhålan eller på livmoderhalsen.

När embryot växer kan kraftiga blödningar uppstå som riskerar moderns liv. Ett utomkvedshavandeskap i äggledaren kan aldrig bäras fram till fullgången tid och måste alltid behandlas.

Orsaker till utomkvedshavandeskap

Blockerade äggledare är en vanlig bakomliggande orsak. Bäckeninflammation (PID), en infektion eller inflammation i de kvinnliga könsorganen, kan blockera äggledaren. Även endometrios och ärrvävnad från tidigare bukoperationer eller ingrepp i reproduktionsorganen kan orsaka blockeringar. I ovanliga fall kan medfödda missbildningar förändra äggledarens form och leda till att ägget fastnar på fel ställe. Eftersom ägget inte kan utvecklas normalt måste graviditeten avbrytas medicinskt.

Symtom att uppmärksamma

Eftersom symtomen ofta liknar dem vid en normal tidig graviditet kan tillståndet vara svårt att diagnostisera. En kvinna kan få utebliven mens, illamående och kräkningar, täta toalettbesök samt ömma bröst.

Skarpa smärtor i bäckenet eller buken samt vaginal blödning är ofta de första varningstecknen på att något är fel. Smärtan, som kan variera i intensitet, sitter ofta bara på en sida av bäckenet. Utöver lätta vaginala blödningar kan andra tecken vara smärta i ländryggen samt lågt blodtryck och yrsel till följd av blodförlust.

Inre blödningar – den allvarligaste komplikationen

Inre blödning är den mest allvarliga komplikationen vid utomkvedshavandeskap och kan kräva omedelbar operation. Cirka hälften av alla utomkvedshavandeskap läker ut spontant utan behandling, men om äggledaren brister uppstår kraftiga blödningar. Det gäller särskilt outecknade graviditeter där ägget fäst i äggledaren strax innan mynningen mot livmodern.

I cirka ett av fem fall expanderar äggledaren allt eftersom embryot växer, tills den slutligen brister. Brister artären på äggledarens utsida kan en svår inre blödning uppstå. Stor blodförlust kan leda till chock och i sällsynta fall till döden. Vaginalblödningen kan då bli riklig och mörk.

Upptäcks tillståndet tidigt nog kan det ibland behandlas med en injektion av metotrexat, ett läkemedel som stoppar embryots tillväxt.

Kan man bli gravid igen?

Trots komplikationerna leder ett utomkvedshavandeskap inte nödvändigtvis till infertilitet. I många fall kan en kvinna bli gravid igen, men risken för ytterligare ett utomkvedshavandeskap är förhöjd. Den ökade medvetenheten om tillståndet har dock lett till tidigare diagnos och behandling. Läkare rekommenderar att man väntar minst 3 till 6 månader innan man försöker bli gravid igen, så att ärrvävnaden hinner läka.

Vem löper störst risk?

Risken för utomkvedshavandeskap är högst hos kvinnor över 35 år som har haft ett tidigare utomkvedshavandeskap, genomgått en operation som rört en äggledare, har ärrvävnad i buken till följd av bäckeninflammation, har en historia av endometrios eller lider av infertilitetsproblem. Det är dock viktigt att komma ihåg att utomkvedshavandeskap även kan drabba kvinnor helt utan dessa riskfaktorer.

När måste behandlingen ske?

Symtomen kvarstår så länge som det utomkvedshavandeskapet fortsätter. Utan behandling kan allvarliga och till och med livshotande komplikationer uppstå. Diagnostiseras graviditeten inom de första sex veckorna kan den avbrytas med läkemedel.

Pågår graviditeten längre krävs kirurgi – antingen via titthålskirurgi (laparoskopi) eller, om äggledaren redan har brustit och det finns mycket blod i bukhålan, genom öppen bukkirurgi. Beroende på skadans omfattning kan hela eller delar av äggledaren behöva repareras eller tas bort. Vid stor blodförlust kan dessutom en blodtransfusion bli nödvändig.

Förebyggande åtgärder

Det finns ingen säker metod att helt förebygga ett utomkvedshavandeskap, men du kan minska dina riskfaktorer:

• Prata med din läkare innan du försöker bli gravid om du tidigare opererats i tarmen, reproduktionsorganen eller nedre delen av buken, eftersom ärrvävnad kan finnas.
• Se till att läkaren noggrant går igenom din sjukhistoria, inklusive eventuell kejsarsnitt eller borttagen blindtarm.
• Har du fått diagnosen bäckeninflammation ska du ta den ordinerade antibiotikan enligt anvisning och sedan följa upp med din läkare.
• Använd kondom för att skydda dig mot sexuellt överförbara infektioner som kan skada äggledarna.

Bli du gravid och tillhör någon av riskgrupperna, be din förlossningsläkare att boka en tidig ultraljudsundersökning för att fastställa var embryot fäst sig.