1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så skiljer du mellan vanligt graviditetsillamående och hyperemesis

Graviditetsillamående eller hyperemesis?

Ungefär hälften av alla gravida kvinnor upplever illamående under de första månaderna av graviditeten. Ofta beror det på klassiskt graviditetsillamående, men i vissa fall ligger ett tillstånd som kallas hyperemesis gravidarum bakom. Eftersom båda delar flera gemensamma symtom kan det vara knepigt att skilja dem åt – men det finns tydliga skillnader som är bra att känna till.

Vanligt graviditetsillamående

Graviditetsillamående varar oftast under första trimestern och avtar sedan gradvis. De typiska symptomen är illamående, kräkningar och ökad känslighet för dofter. Så besvärligt det än är är tillståndet inte farligt – det betraktas till och med som ett gott tecken på en frisk graviditet, eftersom det hänger samman med hormonförändringarna i kroppen.

Hyperemesis gravidarum

Hyperemesis är ett betydligt allvarligare tillstånd som kan utgöra en risk för både den blivande mamman och barnet. Symtomen är mer intensiva och kvarstår ofta långt bortom första trimestern. De inkluderar extremt illamående samt kraftiga kräkningar eller en ihållande kväljning efter att ha ätit eller druckit, vilket gör det svårt att behålla näring och vätska i kroppen.

Sekundära symtom att se upp för

Hyperemesis kan också kännas igen på sina sekundära symtom, som orsakas av att kroppen inte förmår behålla mat och vätska:

  • Viktminskning, ofta betydande
  • Yrsel eller svimningskänsla
  • Sparsam urinering
  • Gulsot – gulaktig ton i hud och ögonvitor
  • Vätskebrist (dehydrering)

Skillnaden i riskbild

Trots att det är besvärligt har måttligt graviditetsillamående faktiskt kopplats till en lägre risk för missfall. Hyperemesis å andra sidan kan öka missfallsrisken och kräver ofta vårdinsatser, exempelvis vätska via dropp och läkemedel mot illamående.

När bör du kontakta vården?

Kontakta din mödravårdscentral eller en akutmottagning om du inte kan behålla mat eller vätska under 24 timmar, går ner snabbt i vikt, känner dig yr eller svag, urinerar mycket lite eller får mörk urin. Tidig behandling minskar risken för komplikationer för både dig och ditt barn.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online