Vaginalt utflöde varierer genom menstruationscykeln, graviditet, och livsstadier. "Tungt" är subjektivt – men vissa mönster signalerar infektion eller andra problem som kräver utredning.
Normala (fysiologiska) orsaker till ökade utflöde
- Ägglossning: Östrogen-drivet klart, sträckbart, riktligt slem (toppfertilitet).
- Graviditet: Ökade livmoderhalssekretioner (leukoré) från hormonella förändringar och livmoderhalsmognad.
- Hormonell kontraseption: Kombinerade P-piller, plaster, ringar ökar ofta utflöde.
- Sexuell upphetsning: Tillfällig ökning från transsudat och livmoderhalslem.
Avvikande (patologiska) orsaker
- Bakteriell vaginos (BV): Tunt, gråvitt, fiskig lukt (aminlukt), pH >4,5. Vanligast orsak till avvikande utflöde.
- Vulvovaginal kandidias (mögel): Tjock, vit, ost-liknande, intensiv klåda/brännande, pH normal (4,0–4,5).
- Trichomoniasis: Skummande, gulgrön, illaluktande, jordgubbslivmoderhals på undersökning.
- Klamydia/gonorre: Mukopurulent (gul, pus-liknande), ofta cervikal rörelseömhet.
- Atrofisk vaginit (postmenopausalt): Tunt, vattnigt, ibland blodig; lågt östrogen.
- Deskvamativ inflammatorisk vaginit: Purulent, inflammatorisk, ofta postmenopausalt.
När man ska söka kliniker
Om utflöde har:
- Lukt (särskilt fiskig)
- Färgförändring (gul, grön, grå, blodig utanför period)
- Klåda, brännande, vulvär smärta
- Bäcken smärta, dysuri, feber
- Postmenopausalt debut
Diagnostik och behandling
Mottagningsutredning: pH, whiff-test, salin/KOH-mikroskopi (clue cells, hyfer, trichomonader), NAAT för klamydia/gonorre/trichomonas. Behandling riktad mot etiologi: metronidazol (BV/trich), fluconazol (mögel), doxycyklin/azitromycin (klamydia), ceftriaxon (gonorre), vaginalt östrogen (atrofisk).
