Samtidiga processer är kopplade till den parietoockipitala regionen i hjärnan. Forskare har identifierat detta område som platsen där hjärnan kodar och lagrar information som rör sinnena. Tillsammans gör samtidiga och successiva processer det möjligt för den mänskliga hjärnan att uppfatta och integrera stimuli. Successiva processer hanterar sekventiell perception, medan samtidiga processer styr perceptionen av stimuli och integrationen av flera delar till en helhet. Samtidiga bearbetningsfärdigheter är nödvändiga för en persons förmåga att läsa, skriva och stava.
År 1973 presenterade Aleksandr R. Luria en teori som beskrev hjärnans tre funktionella enheter. Den andra funktionella enheten i Lurias teori omfattar nackloben, hjässloben och tinningloben. Denna enhet ansvarar främst för att ta emot, analysera och lagra information på allt högre nivåer av integration och mening.
De primära nivåerna i nack- och hjässloben registrerar auditiv, visuell och somatisk information. Därefter omvandlar de sekundära nivåerna sinnesintryck till perceptioner. De slutliga bearbetningsnivåerna integrerar perceptionen fullständigt, så att alla olika delar av sensorisk information blir en enda enhet. På dessa högre nivåer gör samtidiga processer det möjligt för flera kognitiva processer att ske samtidigt.
Dessa processer innefattar förmågan att förstå vad man läser och skriver samt att visualisera. Dessutom möjliggör samtidig bearbetning komplexa tankeprocesser, inklusive mentala bilder och visualiseringstekniker.
Samtidig bearbetning sker just nu, medan du läser den här artikeln. När det gäller läsning och skrivning gör samtidig bearbetning det möjligt för hjärnan att tolka många saker på en gång. Hjärnan identifierar bokstäver som ord; medan den bearbetar nästa ord analyserar den det föregående, och samtidigt kopplar den samman ord, meningar, fonologi och semantik i textsträngar för att skapa logiska tankar.
I "The Role of Message Analysis in Interpretation" sammanfattar William Isham samtidig bearbetnings komplexitet med orden: "Ett visst yttrande (även kallat en 'text') vid en given tidpunkt och plats förmedlar många olika saker samtidigt. En text kan liknas vid en mångsidig kristall. Varje sida representerar bara en del av vad en talare uttrycker i det ögonblick frasen eller meningen yttras, och betraktad ensam har den inte mycket mening; först genom att se hela kristallen förstår vi fullt ut talarens budskap."
Samtidiga bearbetningsfärdigheter är alltså nödvändiga för förmågan att sammanfoga flera informationssträngar till en sammanhängande idé.
Huvudskillnaden mellan samtidig och successiv bearbetning är att informationen vid samtidig bearbetning kodas på ett flerdimensionellt sätt, medan inkommande data vid successiv bearbetning kodas på ett endimensionellt sätt. Successiv bearbetning länkar samman information genom ordningsföljder och är involverad i att bryta ner och analysera information.
Samtidig bearbetning fogar däremot samman information genom unika rumsliga och verbala mönster för att representera relationer. Individer har olika nivåer av samtidiga och successiva bearbetningsförmågor. Dessa nivåer varierar beroende på personen, dennes uppmärksamhetsnivå, uppgiftens karaktär och interaktionen mellan dessa variabler.
I en studie från 1994 av Das, Naglieri och Kirby ("The Assessment of Cognitive Processes: The PASS Theory of Intelligence") visade forskningen att barn med inlärningssvårigheter som rör läsning, skrivning och stavning typiskt uppvisade en sämre förmåga eller benägenhet att använda samtidig eller successiv bearbetning jämfört med andra barn.
Särskilt brister i samtidig bearbetning leder till försämrade färdigheter inom läsförståelse och skriftlig framställning. På samma sätt använder barn utan tillräckliga samtidiga färdigheter inte mentala bilder eller visualisering vid stavning, vilket leder till att de stavar fel på ord och stavelser.
Både de rumsliga och de logisk-grammatiska dimensionerna av samtidig bearbetning spelar viktiga roller för att reglera information, skapa perceptioner och syntetisera ordled till holistiska enheter. Barn med otillräckliga samtidiga färdigheter lider därför av en sämre förmåga att noggrant granska och minnas stimuli.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online