Beredningsapotek har möjligheten att anpassa dina receptbelagda läkemedel så att de blir enklare och bekvämare att använda. De kan tillsätta smak, ändra färg eller skapa en helt annan administreringsform för din medicinering. Bland de olika sätt att ta läkemedel – tabletter, vätskor, inhalatorer med flera – är kapseln en av de mest mångsidiga formerna. En kapsel består av två gelatinhälfter som fylls med läkemedlet och sedan fogas samman till en hel piller.
Inkapsling hos din beredningsfarmaceut kan innebära flera fördelar, men det finns också nackdelar som i värsta fall kan skada din hälsa. Här går vi igenom både fördelarna och riskerna.
Inkapsling gör det möjligt för farmaceuten att enkelt justera mängden läkemedel i en kapsel så att den motsvarar doseringen och administreringskraven i receptet. Dosen kan sänkas eller höjas genom att helt enkelt öppna kapseln och tillsätta eller ta bort en del av verksam substans. Genom att välja en annan kapselstorlek kan farmaceuten dessutom styra hur mycket medicin som frigörs under en viss tidsperiod.
För patienter som har svårt att svälja kapslar av en viss storlek, eller som behöver justerad effekt vid olika tidpunkter på dygnet, är denna flexibilitet en tydlig fördel med inkapsling på apotek.
När läkemedel ändras från sitt fabriksframställda ursprungsskick under inkapslingen utsätts patienten för risken att få en för hög eller för låg dos. Detta kan och sker trots farmaceutens kunskap, till exempel på grund av felaktig mätning, okalibrerade verktyg eller annat mänskligt misstag.
Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA:s begränsade undersökning av beredda läkemedelsprodukter från 2006 uppskattade att styrkan hos ett inkapslat läkemedel kan variera från 67 procent till 268 procent av den avsedda dosen. En sådan avvikelse kan vara farlig för den som använder medicinen.
Läkemedlets styrka avgör hur mycket av substansen som ska in i kapseln. Varje kapsel måste fyllas upp till en lämplig vikt, och därför använder beredningsläkare och läkemedelstillverkare fyllnadsämnen. Dessa platsosubstanser består bland annat av laktos, mjölksyrebakterier (acidofilus), cellulosa och kalciumkarbonat.
Fyllnadsämnena påverkar inte hur medicinen verkar och tas om hand av kroppen. Kalciumkarbonatet bidrar exempelvis till starka ben och tänder. Patienterna kan alltså faktiskt få ett visst näringsmässigt tillskott samtidigt som de tar sin medicin.
Fyllnadsämnen har dock sina baksidor. Laktosintoleranta patienter kan uppleva magbesvär av en kapsel som innehåller laktos. Kalciumkarbonat kan även orsaka medicinska problem för patienter med njursten, cancer och andra sjukdomar. Kalciumet kan till och med ge matsmältningsbesvär hos annars friska personer. Om kapseln dessutom fylls på felaktigt sätt kan fyllnadsämnena påverka de aktiva ingredienserna.
Att ändra kapseln under inkapslingsprocessen kan leda till problem med upptaget av medicinen. Detta kallas "överkapsling" – användning av en kapsel som är för stor eller för liten kan göra att för mycket eller för lite medicin frisätts åt gången. Vissa beredningsfarmaceuter har dock lärt sig att utnyttja inkapsling till sin fördel, exempelvis för att förstärka en kapsel som annars skulle vara för svag för att leverera ett potent läkemedel på ett tillförlitligt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online