Fluorkiselsyra: användningsområden och kontroverser

Vad är fluorkiselsyra?

Fluorkiselsyra är en industriell biprodukt med tillämpningar inom folkhälsa, hygien samt hantverk och konst. Syran, som även kallas hydrofluorsilikat, utvinns ur fosforitberg som används vid tillverkningen av fosfatgödsel. När fosforiten upphettas frigörs gaserna vätefluorid och kiseltetrafluorid, vilka gödseltillverkarna kondenserar till en blandning bestående av 23 procent fluorkiselsyra och 77 procent vatten. I vissa sammanhang omvandlas syran även till pulverform.

Tandhälsa och vattenfluoridering

Fluorkiselsyra har varit det viktigaste tillsatsmedlet vid vattenfluorideringen i USA sedan 1950-talet. Tillsammans med den besläktade föreningen hexafluorsilikat ingår syran i fluoridsköljningar för munnen. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC tillsatte kommuner över hela landet silikofluorider i fler än 9 200 vattenreningssystem, som försåg över 120 miljoner amerikaner med dricksvatten år 2001.

Tillverkarna omvandlar fluorkiselsyran från sin vattenbaserade lösning till pulverbaserade derivater som kallas natriumfluorsilikat och natriumfluorid. Dessa tillsätter leverantörerna i dricksvattnet för att stärka tändernas emalj och motverka karies.

Tvättsyra inom professionell tvätt

Företag som hotell och sjukhus använder fluorkiselsyra som tvättsyra – ett rengöringsmedel som tillsätts under sköljningen för att bryta ned kvarvarande blekmedel och avlägsna natriumbikarbonat, ett kemiskt ämne som kan skada tyger vid strykning eller pressning.

Fluorkiselsyran bevarar fiberstyrkan och fixerar syrafärgämnen så att tyget inte missfärgas. Syran löser dessutom upp järn och andra metallsalter som annars orsakar rostfläckar, grånande eller gulaktig missfärgning. Tvättsyror som innehåller fluorkiselsyra säljs dock inte för hemmabruk, utan används endast inom professionell tvättindustri.

Industriella användningsområden

Bryggerier och flaskningsanläggningar använder fluorkiselsyra för att sterilisera fabriksutrustning. Ämnet tillsätts i cement och appliceras på trä för att bevara båda materialen, och det spelar även en roll vid tillverkningen av keramik, glas och färger.

Syran används dessutom inom galvanisering och glasetsning, samt för att raffinera bly och syrbehandla oljebrunnar. Inom garveriindustrin hjälper fluorkiselsyran till att härda och konservera djurhudar och skinn. Den används också för att framställa fluorsilikat- och fluoridsalter, som ingår i industriella föreningar och metaller samt bidrar till kylningen av kärnreaktorer.

Kontroverser och hälsorisker

Fluorkisel­syrens roll i vattenfluorideringen är omstridd. Forskare vid Dartmouth College fann år 2001 att barn som drack vatten innehållande syran hade högre halter av bly i blodet. Studier från den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA visar dessutom att alltför stora mängder av tillsatsen kan leda till spröda ben.

Det amerikanska hälso- och sjukvårdsdepartementet menar dock att mängden fluorkiselsyra i dricksvatten är alltför liten för att orsaka hälsoproblem. Däremot kan exponering för höga halter av fluorkisel­syreångor eller dimma i industrimiljöer bränna ögonen samt orsaka hosta, bröstsmärta och andningssvårigheter. Därför krävs noggranna säkerhetsrutiner där ämnet hanteras.