Radar (Radio Detection and Ranging) är ett elektroniskt instrument som detekterar både rörliga och stationära objekt genom att mäta deras hastighet, riktning och höjd. Radar används för en rad olika ändamål, exempelvis flygtrafikledning, hastighetsövervakning av trafik och meteorologiska mätningar.
Ett system som avbildar undergrunden på ett icke-destruktivt och icke-påträngande sätt kallas markgenomträngande radar, ofta förkortat GPR (Ground Penetrating Radar). Tekniken kan mäta och kartlägga många olika typer av terräng – såsom berg, jord, vatten, is och konstruerade byggnadsverk – och används inom en mängd tillämpningsområden, bland annat arkeologiska undersökningar, prospektering av naturresurser, byggteknik och tredimensionell topografisk bildgivning.
Impulsradarer samlar in data om reflekterad energi som en funktion av tiden. Systemet består av en sändare för högfrekventa vågor i UHF-bandet (ultrahög frekvens) eller VHF-bandet (mycket hög frekvens), samt en mottagare som detekterar och förstärker de spridda och reflekterade vågorna.
Eftersom impulsradar bygger på relativt billiga komponenter och använder en enkel teknik för generering av impulsvågformer är den kommersiellt mycket konkurrenskraftig. Tekniken har dock en viktig nackdel: bildupplösningen begränsas av den använda pulsens bredd. Impulsbaserad markradar används därför brett inom datainsamling, både i tidsdomänen och i frekvensdomänen.
Kontinuerliga vågradarer samlar in och sänder kontinuerligt data om reflekterad energi som en funktion av frekvens. Metoden går ut på att man utsänder en frekvenssvepning över ett fast bandbreddsintervall, till exempel från en startfrekvens till en slutfrekvens.
Reflektionsvågorna kartläggs sedan som en funktion av frekvensen och utgör ett mått på den energi som spridits från objekt under markytan. Detta ger en detaljerad bild av undergrunden över det valda frekvensområdet.
En ytterligare variant av markradar är stegfrekvensradar, vilken sänder data om reflekterad energi i stegvisa linjära ökningar över fasta bandbredder. Signalerna kan även vara frekvensmodulerade för att förbättra mätresultaten.
För att undvika att svagare signaler från djupare mål drunknar i starkare signaler närmare ytan krävs kompensation för lateralspridning. Man måste dessutom ta hänsyn till det entydiga mätområde som kan avläsas med stegfrekvensradar, eftersom detta påverkar tolkningen av resultaten.
Utöver de ovan nämnda systemen finns flera ytterligare varianter av markgenomträngande radar, bland annat:
Därtill kan specialanpassade markradarer konstrueras för specifika behov, såsom borrhålsradar som används för undersökningar djupt under markytan via borrade hål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online