Så bygger du ditt eget innehållshanteringssystem (CMS) – steg för steg

Att bygga ett eget innehållshanteringssystem (CMS) öppnar dörren till att effektivt driva tusentals webbplatser och intranät. När systemet väl finns på plats blir det enkelt och snabbt att anpassa både webbplatser och innehåll – dessutom kan allt byggas med vanliga, lättillgängliga verktyg som PHP.

Eftersom ett CMS bygger på en designprocess som stöds av objektorienterad programmering kan koden hållas ren och strukturerad genom att samlas i filer som kallas klasser. Objekt, eller instanser, av dessa klasser skapas sedan efter behov. Klasserna fungerar därmed som ritningar för instanserna, vilket gör det möjligt att bygga ett stort antal system med minimal kod.

Instruktioner

1. Skapa en databas

Börja med att skapa en databas. Det är här all inloggningsinformation och all data kommer att lagras. En sådan databas innefattar bland annat en tabell för användare samt annan relaterad information. Fördelarna med att arbeta mot en databas är många: informationen organiseras logiskt, du får snabb åtkomst till den, du kan enkelt manipulera och ändra den vid behov, och återkommande uppgifter kan automatiseras betydligt enklare.

2. Skapa en klass för databasanslutning

Skapa sedan en klass som hanterar anslutningen till databasen. Klassen instruerar programmet att hämta data och komponenter från en systemkomponent och exponera dem för resten av applikationen. Nedan visas hur ett funktionellt tillvägagångssätt kan se ut:

// Klass: DbConnector
// Syfte: Ansluta till en MySQL-databas

require_once 'SystemComponent.php';

class DbConnector extends SystemComponent {

    // Variabler inkluderas här

    function DbConnector() {
        $user = $settings['dbusername'];
        $pass = $settings['dbpassword'];
    }

    function query() {
        // Kod för att köra SQL-frågor
    }

    function fetchArray() {
        // Kod för att hämta resultat som array
    }

    function close() {
        mysql_close();
    }
}

Koden ovan visar huvuddelarna i databashanteringen: hur anslutningen upprättas och hur data hämtas. Observera att de gamla mysql-funktionerna är utfasade i moderna versioner av PHP – för nya projekt bör du istället använda mysqli eller PDO.

3. Skapa en validerarklass för säkerheten

En validerarklass kontrollerar användarens inmatning efter fel. Om något är felaktigt visas ett felmeddelande; om uppgifterna är korrekta och säkra släpps användaren vidare till inloggningen. Här är ett exempel på en enkel validerarklass i PHP:

<?php
require_once 'SystemComponent.php';

class Validator extends SystemComponent {

    var $errors;
}
?>

Koden ovan lagrar en lista med felmeddelanden som kan visas för användaren när valideringen misslyckas.

4. Skriv en klass som säkrar webbplatsen

Nästa steg är en klass som skyddar sajten. Funktionerna för detta ser ut så här:

function logg() {
    session_start();
    Header("cache-control: private");
}

function logout() {
    unset($this->userdata);
    session_destroy();
    exit();
}

Funktionen logg() startar en session och ser till att sidan inte cachas offentligt, medan logout() rensar användardata, avslutar sessionen och loggar ut användaren.

5. Skapa gränssnittsdesignen

Ta fram den grafiska delen av webbplatsen – det vill säga inloggningssidan samt övriga element som normalt visas på startsidan. Ett tydligt och intuitivt gränssnitt gör systemet lättare att använda både för administratörer och redaktörer.

6. Skapa hjälp och dokumentation

Avsluta med att ta fram hjälpavsnitt och dokumentation som täcker de vanligaste uppgifterna en användare behöver utföra. Bra dokumentation minskar antalet supportfrågor och gör att nya användare snabbt kommer igång med systemet.

Folkhälsa