Röntgenstrålning är en form av joniserande strålning som kan orsaka oönskade förändringar i kroppens kemiska sammansättning och genetiska struktur. Samtidigt är röntgenundersökningar idag mycket säkrare än förr, eftersom strålen kollimeras – det vill säga att överskottet av strålning inte påverkar områden runt det som faktiskt ska undersökas.
Cancerforskningsorganisationen Cancer Research UK påpekar dessutom att den stråldos en person får vid ett vanligt röntgenprov oftast är lägre än vad vi naturligt utsätts för under en helt vanlig dag. Är du ändå orolig finns det flera sätt att minska de potentiellt skadliga effekterna ytterligare.
Bär alltid ett blyförkläde eller använd ett blyblock för att skydda könsorganen – alltså området kring testiklar eller äggstockar. Läkare och tandläkare tillhandahåller rutinmässigt dessa skydd, men glöm inte att be om dem om de inte erbjuder något automatiskt.
Informera alltid din läkare eller annan vårdpersonal om du är gravid eller misstänker att du kan vara det. Undersökningen kan då antingen skjutas upp, eller så kan livmoderområdet skyddas med ett blyblock på samma sätt som i steg ett. Även om röntgen inte är särskilt farligt för en fullvuxen vuxen person kan strålningen skada ett foster under utveckling.
Fråga din tandläkare om hen kan använda röntgenbilder som redan tagits tidigare. Om så är fallet kanske det inte alls blir nödvändigt att ta nya bilder, vilket sparar både tid och onödig strålexponering.
Fråga om undersökningen kan göras med nyare och snabbare medier, till exempel E- eller F-hastighetsfilm. Konventionell röntgenfilm är av typ D, som är långsammare och kräver att du utsätts för mer strålning för att bilden ska bli bra.
Genom att följa dessa enkla råd kan du aktivt bidra till att hålla din totala strålexponering så låg som möjligt, samtidigt som du fortfarande får den diagnostiska information som din vård behöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online