Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) från 1996 är en samling federala lagar i USA som bland annat syftar till att skydda patienters integritet. Detta omfattar även information om sexuellt överförbara sjukdomar (könssjukdomar). Det finns dock ett viktigt undantag: lagstadgade krav på smittskyddsrapportering inom folkhälsoområdet kan gå före HIPAA.
Även om HIPAA är utformad för att skydda integriteten, särskilt när det gäller delning av patienters hälsouppgifter, gäller lagen inte så kallade anmälningspliktiga, däribland rapportörer inom folkhälsoområdet. Dessa är skyldiga att anmäla fall av könssjukdomar till behöriga folkhälsomyndigheter, och för detta krävs inte patientens samtycke. Reglerna finns för att kunna följa smittspridning och skydda den allmänna hälsan.
För personer som får en könssjukdomsdiagnos, särskilt de som lever med hiv eller aids, är integritet av största betydelse. HIPAA spelar därmed också en indirekt roll i kampen mot könssjukdomar: ju tryggare människor känner sig med att deras hälsouppgifter hanteras konfidentiellt, desto mer benägna är de att testa sig och söka behandling i tid.
Trots att syftet med HIPAA är att skydda patientens integritet finns det situationer där information, till exempel en könssjukdomsdiagnos, får lämnas ut utan patientens samtycke. Detta gäller framför allt:
Genom att känna till både skyddet som HIPAA erbjuder och dess undantag blir det lättare att förstå hur hälsouppgifter hanteras i praktiken – och varför balansen mellan den enskilda individens integritet och den allmänna folkhälsan är så viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online