Mögel, även känt som svampar, är mikroorganismer som vanligtvis har trådliknande kroppar som kallas mycel och som förökar sig genom att bilda sporer. Svampinfektioner som angriper hår och hårbotten kallas ringorm. Enligt Mayo Clinic fungerar dessa mikroorganismer som parasiter som attackerar det yttersta hudlagret på hårbotten och tränger in i håraxeln, vilket gör att håret bryts av.
En ringormsinfektion i hår och hårbotten kan smitta på flera olika sätt. Använder du en borste, kam, gosedjur eller hårspänne som en smittad person tidigare har använt, kan infektionen överföras till dig. Även om du sover i samma säng som en smittad person finns det risk att smittan sprids via sängkläderna, uppger webbplatsen Skin Treat.
En ringormsinfektion kan ge upphov till svamputslag på hårbotten. Utslagen kan bli rodnande och bilda fjällande, kliande fläckar. Om infektionen lämnas obehandlad kan den leda till håravfall och i värsta fall permanenta kalfläckar på hårbotten.
Ringorm kan behandlas med antingen oral antimykotisk medicinering eller med lokalbehandling. Den lokala medicineringen är dock inte lika effektiv som den orala, eftersom den har svårt att tränga in i hårbotten och håraxeln.
Två ofta rekommenderade orala läkemedel är Griseofulvin (Grifulvin V, Gris-Peg), som tas som vätska eller tablett, samt Terbinafinhydroklorid (Lamisil), ett oralt granulat som kan strös över maten. Detta enligt Mayo Clinics information om behandling och läkemedel.
För att minska risken för smitta bör du undvika att dela personliga föremål som kammar, borstar, hattar och hårspännen med andra. Tvätta sängkläder och handdukar regelbundet vid hög temperatur, och undvik direktkontakt med personer som har en aktiv svampinfektion. Kontakta vården om du misstänker ringorm, så att rätt diagnos och behandling kan sättas in i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online