Viktimologi är ett vetenskapligt forskningsområde som växte fram under 1940-talet. Ämnet skapades för att studera viktimisering – alltså hur människor blir offer för brott – samt relationen mellan gärningspersoner och deras offer. Enligt det amerikanska Office of Justice Programs definieras ett offer som en person som utsatts för tortyr eller lidande orsakat av en annan individ. Offret drabbas i regel av förlust, skada eller i värsta fall döden.
Viktimologin består av flera olika komponenter. Bland dem finns viktimisering, offrets roll i medierna, offer och sociala rörelser samt relationen mellan offer och gärningsperson. Mer aktuella forskningsområden inom ämnet rör bland annat viktimiseringens konsekvenser för samhället i stort och hur rättssystemet tenderar att bemöta brottsoffer.
Ett exempel på detta är fenomenet "offerbeskyllning", som viktimologer menar uppstod som ett sätt att hantera samhällets rädsla för en ökande brottslighet.
Viktimologi förväxlas ofta med kriminologi, men de två disciplinerna är inte samma sak. Medan kriminologin fokuserar specifikt på den kriminella psyket och gärningspersonens tankesätt, riktar viktimologin ljuset mot de psykologiska och emotionella konsekvenser som offret får leva med efter händelsen.
Viktimologer studerar även olika typer av offerbeteenden. Den välkände forskaren Hans von Hentig delade exempelvis in offer i fyra kategorier: den depressiva typen, den giriga typen, den lättsinniga typen samt plågoanden. Efter att ha blivit utsatt för ett brott uppvisar individen ofta vissa beteenden och egenskaper, vilka till stor del beror på brottets natur och allvarlighetsgrad.
En anmärkningsvärd observation som viktimologer har gjort är den breda palett av psykiska besvär som offer ofta lider av. Brottsoffer har betydligt högre frekvens av depression, ångestsyndrom och suicidtankar än befolkningen i övrigt, vilket ytterligare understryker vikten av detta forskningsområde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online