Hälsorättvisa innebär att alla människor ska ha samma möjligheter till god hälsa och tillgång till kvalitativ sjukvård, oavsett sociala och ekonomiska faktorer som inkomst, etnicitet eller kön. Även om detta är ett ädelt mål förblir det svårfångat i stora delar av världen. Studier av ekonomer, läkare och andra forskare visar tydligt att sociala faktorer spelar en avgörande roll för de hälsoklyftor som finns runt om i världen.
De välbärgade lever längre och friskare liv än de fattiga – det konstaterar David och Elaine Coburn i sin bok från 2007, "The Economics of Health Equity". Författarna understryker att mönstret gäller såväl industrialiserade länder som utvecklingsländer. I USA är exempelvis människor i de fattigaste hushållen fem gånger mer benägna att avlida inom de kommande tio åren jämfört med dem som bor i de rikaste hushållen.
En rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2008 kartlägger de globala hälsoskillnaderna, mätta i förväntad livslängd. Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan räkna med att leva i drygt 80 år, medan ett barn som föds i vissa afrikanska länder kan förväntas bli betydligt yngre – ofta under 50 år. WHO drar slutsatsen att ju lägre en persons socioekonomiska status är, desto sämre är den enskildes hälsa.
För att förbättra hälsorättvisan globalt rekommenderar WHO att de dagliga levnadsvillkoren förbättras, särskilt för kvinnor och flickor, bland annat genom ökad tillgång till utbildning och vård. Rapporten betonar även vikten av en stark och välfinansierad offentlig sektor. För att politiken ska få genomslag krävs dessutom samordnade insatser från regeringar, internationella organisationer och civilsamhället – hälsorättvisa är inget som någon aktör kan uppnå ensam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online