Minnows är små fiskar som lever i både sötvatten och saltvatten, och de tillhör oftast karpfamiljen (Cyprinidae) samt underfamiljen Leuciscinae. Dessa härdiga småfiskar klarar sig i en mängd olika miljöer – från kalla och extremt varma vatten till förorenade flodmynningar och syrefattiga områden. Färgen varierar mellan silver, brunt och rödaktigt, och de arter som överlever i diken används ofta för biologisk myggkontroll.
Här presenteras tre vanliga småfiskar som trivs i diken och andra grunda vattenmiljöer.
Den tjockhuvade minnown kännetecknas av sitt rundade huvud, sina korta fenor och en mörk fläck på stjärtfenans undersida. Fisken har även en mörk linje längs ryggens mitt och sju strålar i analfenan. Arten lever i stim i mitten eller på bottnen av små bäckar och diken med lite konkurrens, och den tål många olika habitat – både låga syrehalter och höga temperaturer, enligt Texas Parks and Wildlife Department.
Leken sker från sen vår till mitten av sommaren, och honorna kan leka upp till tolv gånger per år. Äggen läggs på föremål under vattenytan. Den tjockhuvade minnown finns i större delen av Nordamerika, särskilt österut från landets mitt, och används ofta som betesfisk.
Sheepshead minnow trivs i extremt grunt vatten och i syrefattiga miljöer. Arten blir mellan cirka 4,5 och nästan 10 centimeter lång och känns igen på sin enda ryggfena och en analfena. Fiskarna är vanligtvis silverfärgade med kraftiga, utbuktande kroppar.
Honor kan producera över 1 000 ägg per månad, och äggen fastnar ofta på föremål under vattnet – växter, stenar eller till och med andra ägg. I varmt vatten leker arten året runt, medan leken i kallare vatten sker från februari till oktober. Sheepshead minnow lever i lugna, grunda vatten, både sötvatten och saltvatten, och påträffas i vikar, flodmynningar, kanaler och diken. Utbredningsområdet omfattar Atlantkusten, Mexikanska golfen och Sydamerikas kust.
Myggfisken används ofta för att minska myggpopulationer och trivs i många olika miljöer – i kallt väder, förorenat vatten och syrefattiga förhållanden. Fisken är brunaktig och lever i grunda, lugna vatten som flodbankar. Den blir cirka 3–5 centimeter lång, där hanarna är mindre än honorna, och lever ungefär ett år.
Till skillnad från många andra småfiskar föder myggfisken levande ungar istället för att lägga ägg. Honorna föder sex till åtta gånger när vattentemperaturen ligger mellan 18 och 27 grader, och varje gång föds 15–40 ungar. Gambusia affinis finns i flera delar av världen, bland annat Nordamerika, Nya Zeeland och Australien.
Dessa tre småfiskar visar en imponerande anpassningsförmåga och kan överleva i miljöer där många andra arter inte klarar sig. Deras tolerans mot extrema förhållanden gör dem värdefulla både för biologisk myggkontroll och som betesfisk, samtidigt som de spelar en viktig roll i ekosystemen i diken, estuarier och grunda vattendrag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online