Natriumsilikat, även känt under sitt vetenskapliga namn natriummetasilikat, är ett kemiskt ämne med många olika användningsområden. Det används ofta som bindemedel och för att förebygga korrosion. Natriumsilikat förekommer i flera former och förvaras vanligtvis som pulver eller löst i vätska.
Natriumsilikat är ett frätande ämne och exponering kan vara skadlig. De toxiska effekterna beror på exponeringens längd och ämnets koncentration. Enligt Pesticides Action Networks (PAN) pesticiddatabas är det okänt om natriumsilikat har cancerframkallande egenskaper.
Eftersom ämnet är frätande kan förgiftning uppstå vid direkt kontakt. Vid kronisk exponering kan ämnet därför betraktas som giftigt, och effekterna varierar kraftigt beroende på hur mycket en person utsätts för. Enligt International Programme on Chemical Safety saknas dock relevanta toxikologiska studier för detta kemiska ämne.
Enligt International Programme on Chemical Safety kan exponering för natriumsilikat ske genom förtäring, inandning samt hud- och ögonkontakt. Hudkontakt kan uppstå vid hantering av starka bindemedel och cement. Exponering kan även ske via matstrupen och lungorna, exempelvis när man andas in natriumsilikat i pulverform.
Två studier publicerade i Patty's Industrial Hygiene and Toxicology (Clayton GD & Clayton FE, 1993) undersökte natriumsilikats toxicitet hos djur. Den första studien testade akut toxicitet hos möss, medan den andra undersökte effekterna av kronisk förtäring hos hundar.
Hos möss uppmättes den akuta orala toxiciteten (LD50) till 1280 mg/kg som en tio procents lösning, vilket gav upphov till mild hudirritation.
I hundstudien fick hundarna natriumsilikat i kosten i en dos av 2,4 g/kg per dag under fyra veckors tid. Under denna period observerades polydipsi (överdriven törst) och polyuri (stora urinmängder), liksom skador på njurtubuli. Polydipsin hos hundarna tydde på att njurskadorna var ett resultat av den kroniska exponeringen för natriumsilikat.
Hos människor är symtomen på natriumsilikatexponering mest kända i fall av akut förgiftning. Symtomen visar sig oftast som brännskador och smärta på den plats där kontakten skedde. Vid inandning kan natriumsilikat bränna slemhinnan i halsen, medan hudkontakt ger upphov till brännskador på huden.
Baserat på resultaten från försöken med hundar kan även små mängder potentiellt orsaka liknande törst och torrhet i halsen hos människor. Inga experiment med små intagna mängder har dock utförts på människor.
Enligt U.S. National Library of Medicine används natriumsilikat bland annat vid rening av avloppsvatten. Det används även som tätningsmedel, bindemedel, deflokuleringsmedel, emulgeringsmedel och buffert.
Yrkesgrupper som arbetar med rörledningar och korrosionsskydd kan komma i kontakt med ämnet i sin dagliga arbetsmiljö. Natriumsilikat används dessutom som insekticid och fungicid, vilket innebär att även yrken som hanterar sådana produkter riskerar exponering.
Personer inom dessa yrkesgrupper bör därför alltid vidta lämpliga skyddsåtgärder för att undvika att andas in eller få i sig natriumsilikat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online