Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är den bakteriologiska analysen av vatten det mest känsliga testet för att upptäcka farlig fekal förorening. En källa för dricksvatten bör undersökas regelbundet, men komplexa analyser för specifika patogener kan vara både tidskrävande och kostsamma. Därför används enklare tester för tarmpatogener – de som orsakar tyfoidfeber och dysenteri – för att både identifiera typen av förorening och styra valet av lämplig behandling.
Människans fekala patogener omfattar protozoer, virus och bakterier, vilket gör det praktiskt omöjligt att leta efter varje enskild patogen i vattnet. Kolibakterien E. coli, som normalt lever i tarmkanalen hos varmblodiga djur, förekommer däremot inte naturligt i sötvatten. Hittas den i en vattenkälla kan man därför utgå från att vattnet är fekalt förorenat, enligt Western Washington University. Flera olika tester finns för att avgöra om vattentillförseln innehåller koliforma bakterier, en grupp som bland annat inkluderar E. coli.
Testet för totalräkning (även kallat standardplattmetoden eller koloniräkning) ger det sammanlagda antalet mikroorganismer i ett vattenprov. Provet blandas först med flytande jästextragar och hälls sedan upp i petriskålar där mediet får stelna. En uppsättning plattor inkuberas i tre dygn vid 20–22 °C, medan en annan inkuberas vid 37 °C under ett helt dygn. Bakterier som trivs i vatten växer bättre vid den lägre temperaturen. Därefter räknas båda uppsättningarna var för sig. Totalräkning används oftast för att bedöma hygienen i ett ledningsnät eller lämpligheten hos en större vattenkälla för livsmedels- och dryckesproduktion, enligt Microbiologyprocedure.com.
Vid rörrmetoden (multiple tube test) hälls olika mängder av vattenprovet ner i rör fyllda med näringsmedium. Är vattnet förorenat börjar bakterierna föröka sig och bilda syra, med eller utan gasbildning. Enligt WHO kan det mest sannolika antalet (MPN) bakterier i ursprungsprovet beräknas statistiskt utifrån antalet preparerade rör och antalet rör med positiv reaktion. Metoden kan användas för att bedöma många typer av vatten, allt från avloppsvatten till prov med jordpartiklar.
När halten förorenande bakterier i vattenprovet är låg erbjuder membranfilterteknik (MF) en effektiv väg att isolera specifika bakteriekolonier. Vid denna metod passerar ett vattenprov på 100 ml genom ett 47 mm stort membran med hjälp av en filtertratt och ett vakuumsystem. De bakterier som fastnar på membranets yta placeras därefter i en petriskål med lämpligt odlingsmedium. Efter inkubation bildar bakterierna kolonier som kan räknas och mätas, enligt Pall Corporation.
Flera typer av sjukdomsutbrott kan orsakas av vatten som innehåller fekala bakterier. Under modern tid har de vanligaste utbrotten varit tyfoidfeber (Salmonella typhi) och bacillär dysenteri (Shigella). Dessutom har kolera, andra former av dysenteri (Campylobacter och Escherichia coli) samt virus som hepatit och polio påträffats i förorenat vatten, enligt Public Health Museum i Massachusetts.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online