Den mänskliga kroppen fungerar tack vare att olika organsystem arbetar i samklang med varandra. Bland dessa finns det kardiovaskulära systemet, andningsorganen och mag-tarmkanalen. Varje system har sin egen uppgift och bidrar till att alla kroppens organ fungerar som de ska. Även rörelseapparaten – som består av skelettet och de muskler som fästs därtill – spelar en avgörande roll för vår hälsa och funktionsförmåga.
Musklerna fäster i benen i båda ändarna via starka, snörlika strukturer som kallas senor. Själva muskeldelen mellan senorna kallas muskelbuk. Muskelbuken består av specialiserade vävnadsenheter som gör det möjligt för muskeln att dra ihop sig och slappna av. På så sätt kan muskeln förkortas och förlängas efter behov. För att rörelseapparaten ska fungera optimalt krävs att muskler och skelett samverkar i perfekt harmoni – musklerna styr nämligen kroppens rörelser genom att arbeta tillsammans med skelettet.
Rörelse av en enskild kroppsdel eller av hela kroppen uppstår när musklerna kontraherar. Detta är musklernas allra viktigaste funktion. När en muskel drar ihop sig och förkortas drar den i det ben som den är fäst vid, vilket sätter benet i rörelse i ledet – och därmed rör sig kroppen. Musklerna alstrar den kraft som behövs för att förflytta hela kroppen, till exempel när vi går, eller en viss kroppsdel, till exempel när vi utför fysiskt arbete.
Samverkan mellan motverkande muskelgrupper, så kallade antagonister, ger skelettet stabilitet. Ryggmusklerna ansvarar exempelvis för att hålla kroppen upprätt när vi står. Utan denna ständiga muskelaktivitet skulle vi inte kunna bibehålla en rak hållning.
Den mänskliga kroppen har omkring 650 muskler som omger de ben de är fästa vid. Tillsammans bildar de en skyddande vävnadskudde runt skelettet som hjälper till att dämpa stötar och skydda benen mot yttre trauma, till exempel vid fall eller slag.
När ett ben bryts läker det genom att ny benvävnad, så kallad kallus, bildas. Denna vävnad är ofta oregelbunden i formen, och benet läker sällan i helt perfekt läge. Därför finns det alltid någon grad av missställning efter ett benbrott. De skelettmuskler som är fästa vid det läkta benet har här en viktig uppgift: de hjälper till att gradvis korrigera missställningen genom en process som kallas benombyggnad. Denna korrigering sker långsamt, över månader eller till och med år, tack vare musklernas kontinuerliga arbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online