Mängden farliga ämnen i den globala miljön har ökat i takt med de förändringar som följer med moderniseringen. Biprodukter från industrier som tillverkning, byggsektorn och avloppssystem har skapat allt större mängder giftigt avfall. Långvarig exponering för dessa material kan få betydande konsekvenser för människors hälsa – och många av effekterna är fortfarande okända.
Giftiga material förekommer i flytande, fast form samt som strålning. I praktiken handlar det om giftiga biprodukter som sprider sig i olika delar av miljön, enligt National Geographic. Avrinning från tillverkningsindustri, jordbruk och avfallshantering kan förorena jord, vattendrag och luft. Även hushållsprodukter som färger, bekämpningsmedel och begagnad elektronik bidrar till problemet.
Dessa material avger dioxiner, som klassificeras som miljöföroreningar av Världshälsoorganisationen (WHO). När dioxinerna väl tagits upp i kroppen lagras de i fettvävnaden, vilket innebär att de ackumuleras i kroppen över tid.
Eftersom giftiga avfallsämnen genomsyrar hela miljön har alla människor en viss grad av dioxinackumulering i kroppen, enligt WHO. Normala exponeringsnivåer anses inte orsaka betydande hälsoeffekter, men foster och nyfödda kan vara särskilt känsliga eftersom deras organ och system fortfarande är under utveckling.
Kortvarig exponering för höga halter giftigt avfall kan leda till nedsatt leverfunktion och hudskador. Långvarig exponering kan däremot skada immunsystemet, det endokrina systemet, reproduktionssystemet och nervsystemet.
Cancer är ett tillstånd där vissa cellgrupper i kroppen börjar mutera och dela sig onormalt snabbt. Dioxinerna i giftigt avfall klassificeras som cancerframkallande ämnen på grund av hur de stör kroppens ämnesomsättning. Störda metaboliska processer i cellerna bidrar till hur cancer utvecklas.
En rapport från 2003 från det amerikanska toxikologiprogrammet (U.S. Toxicology Program) slog fast att det inte finns någon säker exponeringströskel för giftigt avfall där cancerrisken helt saknas.
Reproduktionssystemet – inklusive hormonbalansen och det endokrina systemet – påverkas av exponering för giftigt avfall, enligt WHO. De cancerframkallande egenskaperna kan bidra till fosterskador, komplikationer under graviditet, fertilitetsproblem och immunsystemstörningar.
Dioxinernas inverkan på det endokrina systemet kan yttra sig i flera olika tillstånd, bland annat hudsjukdomar och diabetes. Långvarig exponering kan dessutom försvaga immunförsvaret avsevärt och påskynda kroppens naturliga åldrandeprocess.
Livsmedel står för cirka 90 procent av människors totala exponering för giftigt avfall, enligt WHO. Kött, mejeriprodukter och fisk kan innehålla föroreningsrester från kontaminerad jord och vatten. Även om jordbruk och livsmedelsproduktion regleras av myndigheter kan man själv minska gifterna i kosten genom medvetna val.
Fett på kött samt fetter i mejeriprodukter kan fungera som reservoarer för giftiga ämnen, eftersom dioxiner lagras i fettvävnad. Att begränsa dessa livsmedel kan därför hjälpa. En kost rik på frukt och grönsaker stärker samtidigt kroppens egen förmåga att eliminera skadliga ämnen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online