Många personer som lever med hiv utvecklar inga symtom förrän lång tid efter den första smittan. Det finns dock vissa tecken som kan visa sig under månader och år efter att man blivit smittad. Att känna till dessa symtom är avgörande för att kunna söka vård i tid och få rätt diagnos.
Många som smittas av hiv är omedvetna om det, men andra upplever en kortvarig, influensaliknande sjukdom inom två till fyra veckor efter smittan. Feber, huvudvärk, svullna körtlar, utslag och halsont är vanliga tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Detta skede kallas ofta för primär hiv-infektion eller akut retroviralt syndrom, och eftersom symtomen liknar vanliga virusinfektioner missas de ofta.
Medan många av de symtom som ses hos vuxna även förekommer hos barn finns det ytterligare tecken som kan tyda på hiv hos ett barn. Svårigheter att gå upp i vikt och växa normalt, problem med att lära sig gå, försenad psykisk utveckling samt återkommande öroninfektioner, lunginflammation eller tonsillit kan vara tecken på en infektion. Barn som föds av hiv-positiva mödrar bör därför följas noga av vården.
Vissa hiv-positiva personer lever helt utan symtom i åtta till nio år medan viruset arbetar obemärkt och förstör immunförsvarets celler. Under denna tid kan den smittade drabbas av episoder med diarré, viktnedgång, svullna lymfkörtlar, feber, hosta och andnöd. Tyvärr kopplar många hiv-positiva inte dessa symtom till en hiv-infektion, eftersom de kan ha smittats flera år tidigare. Detta gör regelbunden testning extra viktig, särskilt för personer med riskfaktorer.
Cirka tio år efter smittan börjar den hiv-positiva personen oftast märka av sjukdomen genom svettiga nätter, frossa, höga febrar, kronisk diarré, suddig syn och betydande viktnedgång. Medan antalet hjälpar-T-celler, alltså immunförsvarsceller, normalt ligger runt 1 000 har hiv-patienter typiskt ett värde på 200 eller mindre. Immunförsvaret är då svårt skadat, vilket gör kroppen sårbar för så kallade opportunistiska infektioner.
När opportunistiska infektioner uppstår hos hiv-positiva patienter betraktas sjukdomen ha utvecklats till aids. Kaposis sarkom (en form av hudcancer), candidiasis (även kallad tröst, med vita fläckar och sår i munnen) samt pneumocystis-lunginflammation är tillstånd som markerar övergången från infektion till immunbristsyndrom. Detta är ett tecken på att patientens hälsa förvärras, och när lunginflammation väl har brutit ut anger läkare ofta en förväntad livslängd på två år eller kortare utan behandling.
Viktigt att komma ihåg: Modern antiretroviral behandling (ART) kan idag effektivt bromsa virusets utveckling och låta människor med hiv leva långa och friska liv. Tidig diagnos är nyckeln – vid misstanke om smitta, kontakta vården för testning så snart som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online