Kognitiva förstärkare, ofta kallade "smarta droger", är läkemedel som kan förbättra minnet och den mentala skärpan genom att öka blodflödet och syretillförseln till hjärnan. De spelar en viktig roll i behandlingen av Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, narkolepsi och ADHD. Samtidigt finns en betydande risk för missbruk, särskilt bland studenter som söker en mental fördel. Tidskriften Nature genomförde nyligen en informell undersökning som visade att 20 procent av respondenterna erkände att de använt kognitiva förstärkare utan medicinska skäl – och ännu fler godkände denna icke-medicinska användning.
Läkemedelsförstärkare klassificeras generellt som psykostimulantia. Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) användes stimulantia tidigare formellt vid behandling av astma och andra luftvägssjukdomar, samt vid fetma och neurologiska störningar. Användningen har dock minskat de senaste åren på grund av risken för beroende och missbruk. Psykostimulantia som Ritalin och Adderall används idag för att behandla både vuxna och barn med ADHD, narkolepsi och depression när andra behandlingsformer inte har gett tillräcklig effekt.
Även om mycket fortfarande är okänt kring hur vissa av dessa förstärkare verkar, tyder forskningen på att de för många människor förbättrar minnet och hjärnans förmåga att koncentrera sig. Ritalin påverkar exempelvis produktionen av dopamin och noradrenalin – signalämnen som fyller utrymmena mellan nervcellerna. Nora Volkow, chef för NIDA, har förklarat att dessa signalämnen i grunden dämpar bakgrundsbruset i hjärnan, vilket möjliggör en större grad av fokus.
Adderall och Ritalin är två av de mest missbrukade förstärkarna. Enligt dr Eric Heiligenstein, chef för psykiatri vid University of Wisconsins studenthälsa, är dessa läkemedel i grunden amfetaminer och har en liknande effekt på centrala nervsystemet som speed. Dr Jeffrey Bernstein, akutläkare vid Jackson Memorial Hospital vid University of Miami, citerades nyligen i en artikel på WebMD där han sade: "...personer som tar dessa läkemedel kontinuerligt under lång tid kan drabbas av hallucinationer." Enligt Department of Health and Human Services har antalet akutbesök relaterade till Ritalinmissbruk sexdubblats.
Enligt NIDA producerar dessa stimulantia vissa typer av signalsubstanser som kan höja blodtrycket och pulsen till farliga nivåer. Andra allvarliga negativa effekter kan vara kritiskt hög kroppstemperatur, oregelbunden hjärtrytm, kardiovaskulär svikt och livshotande krampanfall. Känslor av fientlighet och paranoia är ytterligare biverkningar som kan uppstå redan efter kort tids användning i höga doser. Trötthet, depression och störda sömnmönster är andra vanliga konsekvenser.
Ritalin och Adderall är inte de enda läkemedelsförstärkarna. Aricept används vid behandling av Alzheimers sjukdom, medan Propranolol används mot posttraumatiskt stressyndrom. Hittills finns inga minnesförbättrande läkemedel avsedda för personer utan neurologiska åkommor. Flera läkemedelsbolag arbetar dock med preparat som skulle kunna användas av både friska individer och strokepatienter. Ett sådant läkemedel, Fasudil, har visat lovande resultat i studier på råttor. Den etiska frågan kvarstår dock: Ska friska människor ta minnesförbättrande läkemedel för att förbättra sin prestation?
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online