Tarmbakterier och infektioner – vilka bakterier gör dig sjuk?

Många olika typer av bakterier lever naturligt i tarmarna hos både människor och djur utan att orsaka någon sjukdom. Det finns dock även patogena bakteriestammar som kan orsaka allvarliga infektioner när de etablerar sig i tarmen. Den enklaste och mest effektiva åtgärden för att förebygga smitta är noggrann handtvätt med tvål.

Här går vi igenom de viktigaste bakteriegrupperna som kan ge tarminfektion, vilka symptom de orsakar och vem de oftast drabbar.

Escherichia coli (E. coli)

Fem olika klasser av Escherichia coli är kända för att orsaka tarminfektioner:

• ETEC (enterotoxigen E. coli) – ger diarré utan inflammation eller feber och ses oftast hos spädbarn och resenärer.
• EIEC (enteroinvasiv E. coli) – orsakar en dysenteriliknande diarré med slem och blod, kraftig inflammation och feber.
• EPEC (enteropatogen E. coli) – ger vattnig och ibland blodig diarré med viss inflammation men utan feber, och drabbar främst spädbarn.
• EAEC (enteroaggregativ E. coli) – infekterar oftast små barn och ger ihållande, oblodig diarré utan inflammation eller feber.
• EHEC (enterohemorragisk E. coli) – orsakar stora mängder blodiga flytningar och kraftig inflammation, främst hos barn.

Salmonella

Salmonella enterica orsakar matförgiftning med inflammation i mage och tarmar. Salmonella typhi orsakar däremot tyfoidfeber, en allvarligare sjukdom med hög feber, huvudvärk, hosta, tarmblödningar och karakteristiska rosaröda fläckar på huden.

Shigella

Flera arter av Shigella kan orsaka allvarlig tarminfektion:

• Shigella dysenteriae – orsakar dysenteri med feber, buksmärta och diarré.
• Shigella sonnei – ger blodig avföring, diarré, feber, trötthet, kramper och en ständig känsla av att behöva tömma tarmen.
• Shigella boydii – orsakar magkramper, feber, slem i avföringen och blodig diarré.
• Shigella flexneri – ger buksmärta, feber, kräkningar samt diarré med slem och blod.

Bacillus anthracis

Bacillus anthracis, som orsakar mjältbrand, kan infektera tarmen om man äter otillräckligt tillagat kött från smittade djur. Tarminfektion av denna bakterie är ofta livshotande.

Clostridium

Clostridium difficile orsakar inflammation i tjocktarmen, ofta med buksmärta och växlande episoder av förstoppning och diarré. Bakterien kan också ge pseudomembranös kolit, en kraftig tarminflammation. Hos spädbarn kan Clostridium botulinum orsaka förstoppning, nedsatt sugförmåga och allmän slöhet.

Vibrio

Vibrio cholerae, som orsakar kolera, ger massiv vattenig diarré som snabbt leder till uttorkning, acidos (för surt blod) och i värsta fall chock. Snabb behandling med vätska är avgörande för överlevnad.

Så skyddar du dig mot smitta

Tvätta händerna noggrant med tvål och vatten innan du lagar eller äter mat, efter toalettbesök och efter kontakt med djur. Se till att kött alltid är ordentligt tillagat, skölj grönsaker och frukt noggrant och drick endast kokat eller kontrollerat vatten i områden med dålig sanitet. Vid långvarig eller blodig diarré bör du alltid söka vård.