Genetiskt modifierade livsmedel är ett allt vanligare begrepp i dagens samhälle. Urbaniseringen och den kraftiga befolkningstillväxten har gjort pålitliga och hållbara livsmedelskällor till något av en helig graal inom genetik- och miljövetenskaperna.
Genetisk modifiering, eller genetisk ingenjörskonst, innebär i grunden att man tar bort en gen från en växt- eller djurcell och överför den till en annan. Gener är i princip koder som instruerar cellen att producera ett visst protein eller enzym. Genom tekniken kan man ge en växt eller ett djur en önskad egenskap – vissa gener ger resistens mot sjukdomar och svampangrepp, medan andra kan öka storleken eller produktiviteten hos organismen.
Detta är inte nödvändigtvis ett nytt koncept. I århundraden har människor avlat på olika hundraser för att förändra avkommans storlek, temperament och andra egenskaper. Skillnaden idag är att forskare på ett mycket mer precist sätt väljer ut önskade egenskaper direkt på genetisk nivå.
En så kallad "genkanon" används för att skjuta små partiklar täckta med plasmider in i en mottagarcell. Plasmider är extrakromosomala DNA-strängar som kan replikera på egen hand inuti en lämplig värd. När de väl har införts blir den nya partikeln en del av mottagarens genom, det vill säga dess ärftliga information. Mottagaren kommer därför att anta de nya plasmidernas egenskaper efter replikation.
Idag är upp till 45 procent av USA:s majs genetiskt modifierad, och den stora majoriteten används som foder till kor, grisar och höns. Cirka 85 procent av sojabönorna, liksom rapsolja och bomullsfröolja, är också genetiskt framställda. Det har uppskattats att upp till 75 procent av alla bearbetade livsmedel innehåller genetiskt modifierade ingredienser.
Några exempel inkluderar genmodifierad sockermajs, som innehåller ett gift som dödar insekter. Gyllene ris ("Golden Rice") är vitt ris som berikats med betakaroten och A-vitaminer. Tomater var en av de första modifierade grönsakerna som nådde konsumenterna – de modifierades för att producera mindre av det enzym som får dem att ruttna, vilket ger längre hållbarhet.
Grönsaker som är framavlade för att avvisa eller motstå skadedjur ger högre skördar och därmed mer mat. Det sparar också bönder kostnaderna för besprutning med bekämpningsmedel, och dessa besparingar kan vidareföras till konsumenten. Giftet som genetiskt förs in i grönsakerna anses vara ofarligt för människor.
Grönsaker med den långvariga genen håller sig fräscha längre och kan därför transporteras längre sträckor till dem som behöver dem. Andra livsmedel är genetiskt modifierade för att innehålla fler vitaminer och mineraler, vilket ger en mer näringsrik måltid. Forskarnas övergripande mål är att skapa sjukdoms- och skadedjursresistenta livsmedel som smakar bättre och är nyttigare för konsumenten.
Det råder stor kontrovers kring genetisk modifiering. En farhåga är att insekter kommer att utveckla resistens mot de grönsaker som är framavlade för att döda eller avvisa dem, vilket i förlängningen skulle kunna göra alla bekämpningsmedel verkningslösa.
Livsmedel som de långvariga tomaterna väckte oro eftersom de ursprungligen framställdes med antibiotikaresistenta gener som kunde överföras till de människor som åt dem, vilket skulle kunna göra människor resistenta mot antibiotika. (Tomaterna kan numera framställas utan sådana gener.) Sådan antibiotikaresistens skulle kunna få allvarliga konsekvenser för folkhälsan.
Det finns även ekonomiska aspekter att ta hänsyn till. För närvarande är det främst rika västerländska länder som har råd med forskningen och de relaterade kostnaderna för genetisk modifiering av grödor. Detta skulle kunna göra fattiga länder alltför beroende av västmakterna. Dessutom finns det en oro för att konsumtion av sådana livsmedel skulle kunna skapa nya allergener eller till och med nya sjukdomar och åkommor.
Det finns fortfarande många okända faktorer när det gäller genetisk modifiering. De flesta kritiker anser att mer forskning och bättre studier behövs kring effekterna av genetiskt modifierade livsmedel. Därtill kommer frågorna om reglering och märkning av livsmedlen. Tyskland har exempelvis förbjudit genetiskt modifierad majs sedan maj 2009, och frågan diskuteras aktivt i många andra länder runt om i världen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online