Andning är en konstant, omedveten aktivitet som vi människor utför dygnet runt, både när vi är vakna och när vi sover. Eftersom vi lägger så otroligt mycket tid på att andas skulle man kunna tro att vi har en djup förståelse för varför och hur vi andas – men så är sannolikt inte fallet för de flesta. Här får du värdefull information om vad som egentligen händer i ditt andningssystem.
Svaret på frågan är enkelt: vi andas mycket och ofta. En genomsnittlig person tar cirka 21 600 andetag på en enda dag. Det är lätt att föreställa sig, eftersom vi andas hela tiden. En fakta som kanske överraskar dig mer är den mängd luft vi faktiskt andas in. För att fungera normalt behöver människokroppen runt 40 kilo syre varje dag – en betydande andel av de flesta människors kroppsvikt. Eftersom syre inte är ett fast, påtagligt material känns det nästan märkligt att tänka på i vilken grad gasen kan ackumuleras i kroppen.
Mellan munnen (eller näsan) och lungorna finns flera steg som gör andningen möjlig. Efter att ha passerat struphuvudet leds syret ner i luftstrupen, röret som går ner i bröstkorgen. Luftstrupen delar sig i två huvudbronker, som i sin tur förgrenar sig till allt mindre luftrör, så kallade bronkioler. Dessa ansluter till 600 miljoner alveoler – små luftsäckar i lungorna som omges av fina blodkärl, kapillärer. Till sist tas syret upp i blodet via kapillärerna och transporteras därifrån ut i kroppen för att nära alla våra organ och vävnader.
Korrekt andning är en avgörande del av hjärnans optimala funktion. Trots att hjärnan bara utgör en liten andel av den totala kroppsvikten tar den emot ungefär en fjärdedel av allt syre som lungorna andas in. Andningen spelar dessutom en central roll i kroppens rensning av avfallsämnen. Många tror att utsöndringssystemet är den främsta aktören i detta arbete, men glömmer bort hur mycket koldioxid vi andas ut med varje andetag. Genom att avlägsna koldioxid står andningssystemet faktiskt för att bli av med hela 70 procent av kroppens avfall – jämfört med endast tre procent via avföringen.
Som små barn andades vi på bästa möjliga sätt, med ett starkt stöd från mellangärdet och buken. Tyvärr tappar vi med åren denna naturliga tendens till hälsosam andning, tills vi som vuxna har en svag och ytlig andning. Personer som vill sjunga professionellt eller simma på tävlingsnivå måste därför lära sig att återgå till barndomens djupa andning. Övningar med djupandning har också visat sig lindra symtom vid generaliserat ångestsyndrom och depression, bland andra tillstånd.
Många organisationer erbjuder andningstester och specifika metoder för att förbättra andningen, oftast med målet att återföra kroppens naturliga andningsrytm till den vi hade som barn. Vissa av dessa tekniker bygger på österländsk holistisk medicin, medan andra grundar sig i västerländsk medicinsk praxis. Oavsett ursprung kan olika andningsmetoder hjälpa dig att släppa stress och spänningar ur kroppen – och att leva upp till din fulla potential.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online