En naturkatastrof utgör hälsorisker inte bara i det ögonblick den inträffar, utan även långt efteråt – främst i form av infektionssjukdomar. De mikrober som orsakar infektioner hittar ofta gynnsamma förhållanden efter en naturkatastrof och kan lätt spridas. Med några enkla åtgärder går det dock att skydda samhället mot smittsamma sjukdomar under återuppbyggnaden.
Infektionssjukdomar sprids lätt i skyddsrum och evakueringsboenden eftersom många personer befinner sig nära varandra under lång tid. Den normala hygienen kan störas på grund av överbelastade toaletter och blöjbyten som sker på tranga ytor. Andra utmaningar vid vistelse i ett gemensamt boende är svårigheter att tvätta sig regelbundet, brist på rena kläder samt ansamling av sopor. Förhållandena ökar risken för förkylningar, infektiös diarré och magsjuka.
Naturkatastrofer som involverar översvämningar kan förorena dricksvattnet med sjukdomsalstrande bakterier och parasiter. Avloppsvatten, djuravföring och kadaver kan dessutom smutsa ner vattnet ytterligare. Under översvämningar kommer människor ofta i direkt kontakt med förorenat vatten, och även städningen efter katastrofen innebär risker eftersom man hanterar föremål som legat i kontaminerat vatten. Att dricka förorenat vatten är en av de största riskfaktorerna för mag- och tarminfektioner.
Parasiter, virus, bakterier och svampar kan alla orsaka sjukdom efter en naturkatastrof. Parasitära diarrésjukdomar som sprids via förorenat vatten inkluderar kryptosporidios, giardiasis och amöbiasis. Vanliga bakterier vid infektioner efter katastrofer är E. coli, Salmonella, Shigella, Campylobacter och Vibrio-arter. Dessa orsakar oftast diarré, men de kan ibland även infektera andra delar av kroppen.
Leptospiros, en bakteriesjukdom som sprids via urin från infekterade djur, kan leda till lever- och njursvikt. Legionärssjuka är en annan risk eftersom bakterierna trivs i stillastående vatten – exempelvis i rören i byggnader som skadats av katastrofen. Legionärssjuka är en allvarlig och potentiellt livshotande form av lunginflammation.
Virala infektioner är också vanliga efter naturkatastrofer. Förkylningar uppstår ofta, särskilt bland barn. Fall av magsjuka kan öka kraftigt, vanligtvis orsakade av rotavirus, enterovirus eller norovirus. Spridningen av hepatit A, som ger diarré och leverinflammation, kan dessutom öka på grund av dåliga sanitära förhållanden och trångboddhet.
God hygien är ett av de mest effektiva sätten att förebygga infektionssjukdomar. Tvätta händerna med tvål och vatten som har desinficerats eller kokats. Var noga med att tvätta händerna innan du hanterar mat, efter toalettbesök samt efter städning eller hantering av förorenade föremål. Om rent vatten saknas, använd ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
Om du är osäker på om vattenförsörjningen är ren, utgå från att den inte är säker. Förorenat vatten måste kokas eller behandlas med jod eller klor innan det dricks eller används för rengöring eller matlagning. Kasta bort bortskämd eller misstänkt mat, tillaga maten ordentligt och laga den helst själv.
Tvätta öppna sår så snart som möjligt med tvål och renat vatten. Täck sedan såret med ett plåster eller förband för att skydda det mot bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner.
Använd om möjligt engångshandskar när du hanterar föremål som kan vara förorenade. Genom dessa enkla försiktighetsåtgärder minskar du risken för smitta betydligt under tiden samhället återhämtar sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online