De möjliga negativa hälsoeffekterna av nonstick-pannor och andra liknande köksredskap har varit ett omdiskuterat ämne i många år. Tillverkarna hävdar att deras produkter är helt säkra. Det kan dock finnas risker förknippade med beläggningen, exempelvis lägre födelsevikt, ökad frekvens av fosterskador, levercancer och ett försvagat immunförsvar.
Nonstick-pannor är försedda med en beläggning som hindrar maten från att fastna. Ytan är extremt slippig, vilket innebär att även bränd mat eller klibbiga livsmedel som ost inte fastnar i pannan. Den kemikalie i beläggningen som kan vara farlig är perfluoroktansyra (PFOA), även känd som C-8.
Även om debatten om nonstick-pannors hälsoeffekter fortsätter, har flera studier visat på potentiella risker. En studie publicerad i American Journal of Epidemiology, "Serum Levels of Perfluorooctanoic Acid and Perfluorooctane Sulfonate and Pregnancy Outcome", visade ett samband mellan högre halter av PFOA i blodet och ökade fosterskador samt lägre födelsevikt hos barn.
En annan studie från Dalian Medical University, "Genotoxic Risk and Oxidative DNA Damage in HepG2 Cells Exposed to Perfluorooctanoic Acid", drog slutsatsen att PFOA orsakar genetiska skador på mänskliga leverceller. Trots att det finns många studier med liknande negativa resultat har exponeringsnivåerna för PFOA och dess bioackumulering i kroppen ännu inte undersökts tillräckligt.
När du väger säkerheten hos nonstick-köksredskap för din familj är det bra att komma ihåg att USA:s miljömyndighet EPA begärt att åtta företag skulle eliminera PFOA-utsläpp och produkthalt senast 2015. Redan 2005 utfärdade EPA historiens största böter – 16,5 miljoner amerikanska dollar i civilrättsliga sanktioner mot DuPont – eftersom bolaget dolde PFOA:s toxicitet och hälsoeffekter i över tjugo år.
Bra alternativ är köksredskap i rostfritt stål och gjutjärn. För att åstadkomma en nonstick-effekt i dessa material, pensla pannan med lite smör eller olivolja före användning. Håll uppsikt över maten under tillagningen så att den inte bränns vid.
För att underlätta rengöringen kan du ta bort maten direkt efteråt och fylla pannan med vatten medan den fortfarande är varm. Rengör rostfritt stål med diskmedel och lite bikarbonat. Gjutjärn tvättas med hett vatten och lite bikarbonat. Torka därefter gjutjärnet helt på spisen och gnid in ytan med olja för att förhindra rostbildning.
Negativa hälsoeffekter från nonstick-redskap kan minimeras genom att endast använda dem vid låga temperaturer. Vid temperaturer över cirka 260 °C (500 °F) börjar beläggningen brytas ned, vilket kan frigöra giftiga gaser både i luften och i maten. Undvik därför att använda dessa redskap för att bryna kött eller laga mat vid hög värme.
När du lagar mat i nonstick-pannor bör du se till att köket är väl ventilerat för att minska risken att ångor samlas. Om beläggningen är repad eller börjat flaga ska pannan alltid kasseras.
Sällskapsfåglar får aldrig utsättas för ångorna som kommer från upphettade nonstick-pannor. Ångorna är starkt giftiga för fåglar och kan döda dem. Om du lagar mat vid hög värme och börjar känna influensaliknande symtom som feber, huvudvärk och frossbrytningar, stäng genast av plattan och flytta till ett annat rum. Ventilera ordentligt för att avlägsna ångorna innan du återvänder.
Nonstick-beläggningar har funnits på marknaden i över 60 år, sedan 1946. Hälsoriskerna har dock aldrig fullständigt kartlagts, och de flesta forskare anser att mer studier krävs för att kunna dra definitiva slutsatser. Med tanke på EPA:s böter, myndighetens krav på att eliminera PFOA-utsläpp och de forskningsresultat som presenterats i denna artikel, finns det goda skäl att vara försiktig och överväga alternativa köksredskap.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online